Vi har läst Bondepraktikan, en gammal handbok för bönder som från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet sannolikt var en av Sveriges mest spridda och lästa böcker, näst efter Bibeln och psalmboken.
Den innehöll en stor mängd väderleksspådomar och råd för att förutsäga hur det kommande årets väder och skörd skulle bli. Den första utgåvan gavs ut i Tyskland år 1508 och bestod då bara av ett tiotal sidor. Den kom till Sverige via en dansk översättning 1597, och den första svenska upplagan gavs ut 1662.
Bondepraktikan bygger på gamla traditioner och folklig visdom, där man trodde att vädret på vissa specifika dagar kunde förutsäga vädret för en längre period framöver. Boken gav en mängd olika tips för livet på gården, tex behandling av sjukdom genom åderlåtning.
Idag ses Bondepraktikan främst som en del av vårt kulturarv. SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) påpekar att vissa spådomar ibland kan ha en vetenskaplig förklaring, men att det mesta ska ses som kuriosa och gammalt skrock.
VÄDER
Bondepraktikan ger vägledning i hur man kan förutse vädret under påföljande år genom att notera vädret under julen. Man noterar vädret på var och en av dagarna från juldagen till sista dag jul, såsom vädret är dessa dagar så skall bli i den månad. Tabellen nedan kan möjligen vara värdefull för den som sätter tro till denna prognosmetod, eller för den som skulle vilja testa metoden.
Bondepraktikan sätter även extra stort prognosvärde vid hur solen skiner på dagen och vinden blåser på natten var och en av dessa dagar, vilket kopplas till specifika händelser under året.
| Datum Julen | Tillhörande Månad | Väder Julen | Väder Tillhörande månad |
| Juldagen 25/12 | Januari – Torsmånad | ||
| 26/12 | Februari – Göjemånad | ||
| 27/12 | Mars – Mars månad | ||
| 28/12 | April – April månad | ||
| 29/12 | Maj – Maj månad | ||
| 30/12 | Juni – Midsommarmånad | ||
| 31/12 | Juli – Hömånad | ||
| 1/1 | Augusti – Skördemånad | ||
| 2/2 | September – Höstmånad | ||
| 3/1 | Oktober – Slaktmånad | ||
| 4/1 | November – Vintermånad | ||
| Sista dag jul 5/1 | December – Julmånad |
Bondepraktikan gav även råd om hur vädret kunde förutses mer kortsiktigt, tex kopplat till svalornas flykt, aftonrodnad och hur röken från skorsstenen rör sig. Dessa råd förefaller ha viss koppling till faktiskt väder.
ÅDERLÅTNING
Bondepraktikan föreslog att man skulle låta åderlåta sig, dvs skära hål på en ven för att låta blod rinna ut. Man tänkte sig att man genom att rensa ut överflödigt och orent blod skulle bibehålla och återfå sin sundhet. Sjukdom såg man som tecken på att det var fullt på blod som börjat ruttna. Det angavs speciella sätt för åderlåtning för allt från tandvärk till sendrag.
I praktiken var åderlåtning en medicinskt etablerad metod som gick ut på att medvetet tappa blod från en patient, antingen genom att skära upp en ven (med en lancett eller fleam) eller genom att applicera blodiglar. Under en stor del av historien, och särskilt i 1800-talets Sverige, var det en av de allra vanligaste behandlingarna.
Metoden övergavs gradvis under 1800-talets mitt. Orsaken var att synen på kroppen förändrades. Man gick från att se kroppen som ”öppen” och påverkbar av omgivningen, till att se den som ”sluten” och autonom. Man började se blod som något värdefullt. År 1852 slutade man lära ut åderlåtning som behandlingsmetod på Karolinska Institutet. Inom loppet av några decennier var metoden i stort sett borta från den etablerade vetenskapliga medicinen.
DISKUSSION
Bondepraktikan framstår idag som närmast ren kuriosa, som en kul liten bok att ta fram för att diskutera galna idéer om hur dagens väder förutse framtiden. Det är lätt att föreställa sig hur den under mörka julnätter blev en spännande utgångspunkt för samtal bland en bondebefolkning som var djupt beroende av hur vädret skulle bli.
Om vi tar ett kliv framåt till vår tid ser vi hur vädret förfarande fascinerar människor. SMHI kan göra relativt bra kortsiktiga prognoser för några dagar framåt. IPCC kan möjligen göra goda förutsägelser av klimatet 15 år framåt – givet klimatets tröghet och att det definieras som medelvärden över 30 år baserat på föregående och efterföljande 15 år.
Men när dagens människor påstår sig kunna förklara, förutse och styra klimatet långsiktigt genom att monitorera och reglera koldioxid i atmosfären så närmar de sig skrocken från Bondepraktikan.
KÄLLFÖRTECKNING OCH VIDARE LÄSNING
Bonde-Practica. (1959). Christoffers bokförlag. Andra upplagan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bondepraktikan
https://sv.wikipedia.org/wiki/SMHI
https://en.wikipedia.org/wiki/Intergovernmental_Panel_on_Climate_Change