Den officiella bilden av den historiska utvecklingen under 1900-talet innefattar en serie olyckliga krig och konflikter som startade pga av obehagliga individer och ideologier. Mot detta narrativ ställer vi den bild som framkommer då man istället utgår från Halford Mackinders Hjärtlandsteori och förstår de historiska händelserna som medvetet skapade konflikter syftande till att främja den anglosaxiska geopolitiska strategin – dvs lyfter perspektivet från händelser och personer till den strategiska nivån.
ANALYS – HISTORIEN BASERAD PÅ MACKINDERS HJÄRTLANDSTEORI
Under 1200-1300-talen hade stadsstater i dagens Italien utvecklat en dominerande ställning inom handeln mellan Europa och Asien. Man köpte varor från bla Kina och Indien som transporterades landvägen till Svarta havet, varefter de skickades sjövägen till Venedig och andra delar av Italien. Varorna såldes sedan vidare till norra Europa med god förtjänst. Verksamheten ledde till ackumulering av betydande förmögenheter. För att finansiera verksamheten och sköta betalningar utvecklades tidigt ett avancerat banksystem i bla Venedig.
Men allt förändrades efter Vasco da Gamas upptäckt av sjövägen till Indien runt Afrika 1499. Det ledde till att landvägen övergavs till förmån av sjövägen. De Italienska stadsstaterna tappade handel och Portugal och Spanien etablerades som de dominerande handelsländerna. Handelsmän och deras kapital började gradvis överge Italien för att söka sig norrut. Först mot Iberiska halvön, sedan vidare mot Nederländerna, vilket ledde till dess guldålder från slutet av 1500-talet till slutet av 1600-talet, för att slutligen hamna i England och City of London genom The Glorious Revolution 1688.
Under denna geografiska förflyttning skedde även en förändring av affärsverksamheten. Den utvecklades från handel till kolonialism. Man började etablera handelsstationer, ockupera kolonier, kontrollera sjövägar och handla med slavar. Man köpte billiga råvaror i kolonierna, vilka förädlades i hemlandet, för att sedan säljas tillbaka till kolonierna och vidare till andra Europeiska länder.
Kärnan för det brittiska imperiet låg i City of London – en självstyrande del av Imperiet som bla innefattade Bank of England. Finansieringen av Imperiet kom från City of London, makten för att upprätthålla det kom från staten. Det var en komplext nätverk av människor, kapital och konvergerande intressen som etablerade, expanderade och upprätthöll det Brittiska Imperiet. Vid slutet av 1800-talet var det otvivelaktigt världens starkaste maktstruktur. Den som dominerade världshaven dominerande världen – och det gjorde Britterna.
Men återigen skulle förändrade transportmöjligheter förändra världen. Med järnvägens etablering kunde länder transportera varor utanför britternas kontroll. Transsibiriska järnvägen byggdes 1891-1916 och förband Moskva med Vladivostok och även vidare till Peking. Tyskland byggde järnväg från Berlin till Bagdad i Irak 1903-1940. På detta sätt kunde både Ryssland och Tyskland börja utmana Storbritanniens dominans på haven och inom handel.
Halford Mackinder, direktör för London School of Economics 1903-1908, formulerade problemet i artikeln ”The Geographical Pivit of History” 1904. Där breddade han det geopolitiska perspektivet till att omfatta hela jordklotet. Kombinationen av Afrika-Asien-Europa betraktade han som ”The World Island”. Dess centrum benämnde han ”Hjärtlandet” – dvs området mellan Volga i väst, Yangtze i öst, Arktis i norr och Himalaya i Syd.
Mackinder menade att den som dominerade Hjärlandet dominerade The World Island, och den som dominerar The World Island dominerar världen. Senare lade han till att den som dominerar östeuropa dominerar Hjärtlandet. Den tankemodellen blev grunden för en serie militära konflikter som skulle förändra Europa och världen i grunden. Ryssland är dessutom mycket rikt på råvaror, har utmärkt jordbruksmark och har god tillgång på energi, olja och naturgas.
Målet blev att upprätthålla anglosaxisk dominans genom att förhindra ett enande av de centrala makterna som skulle kunna dominerade Östeuropa, dvs Ryssland och Tyskland. På så sätt blev Ryssland och Tyskland det Brittiska imperiets huvudfiender, med Kina som naturlig fiende i nästa led genom dess position i hjärtlandet. Med tiden kom det Brittiska Imperiet att försvagas, varvid det migrerade till och integrerades med amerikanska strukturer; vi kallar detta för det anglosaxiska systemet.
De konkreta åtgärder som det anglosaxiska systemet vidtog för att förgöra Ryssland och Tyskland har beskrivits av flera författare, tex E.C Knuth, Carroll Quigley, Guido Giacomo Preparata och Richard Poe. Enligt denna historiesyn bidrog det bl a till att forma ww1, sammanbrottet av det Ryska imperiet, uppkomsten av Nazityskland, ww2 och det kalla kriget. Genom att utgå från Mackinders Hjärtlandsteori knyts de centrala händelserna från 1900-talets början fram till Kalla krigets slut således ihop i ett helt annat mönster än det officiella narrativet.
Det kan framstå som märkligt att dessa beskrivningar avviker på ett så fundamentalt plan från den officiella historiebeskrivningen. Men det bör då noteras att det mänskliga psyket är betydligt enklare ett vilseleda än de flesta tror. Redan Platon beskrev detta i sin Grottallegori i boken Staten. Gustav Le Bon beskrev hur det mänskliga psyket slutar fungera när det blir en del av en grupp och Edward Bernays beskrev detaljerat hur propagada kan användas för att styra den allmänna opinionen och skapa acceptans för krig och statliga interventioner. Mattias Desmet har utforskat de psykologiska mekanismerna bakom totalitära samhällen.
Efter Sovjetunionens och Warsawapaktens fall och upplösning uppstod en kort period av eufori. Det anglosaxiska systemet, vars kärna då hade migrerat till USA, uppfattade att det vunnit. Francis Fukuyama utropade ”The Unipolar Moment” år 1992 genom boken The End of History and the Last Man. Men redan året efter formulerade Samuel P. Huntington den motsatta hypotesen. Att Kalla kriget förvisso var slut, men att världen skulle komma att kännetecknas av en ny typ av konflikter. Inte mellan länder, ideologier och ekonomiska system, utan mellan civilizationer kännetecknade av religion och kultur.
DISKUSSION – HISTORIEN EFTER KALLA KRIGETS SLUT
Efter Kalla krigets slut började det anglosaxiska systemet att steg för steg ta kontrollen över Östeuropa i linje med Mackinders Hjärtlandsteori. Först återföreningen av Öst- och Västtyskland till ett enat Tyskland 1990. Därefter stegvis expansion av EU och NATO österut. (Sverige togs in i EU 1995 och NATO 2024.) NATOs bombningar av Serbien 1989 markerade en övergång till mer aktiv militär expansion, vilket tydligt oroade Ryssland och ledde till en försämrad relation mellan NATO och Ryssland.
När den Ukrainska presidenten avsattes i en kupp 2014 var det början på en händelseutveckling som sannolikt var tänkt att expandera EU och NATO ännu längre österut. Den ryska befolkningen i Ukraina började förföljas, ca 14 000 ryssar dödades i Ukraina 2014-2022. Både Merkel och Roland har i efterhand medgett att de så kallade Minskavtalen inte syftade till fred, utan till att köpa tid för rusta upp Ukraina för krig med Ryssland. År 2022 kände sig Ryssland tvingat att ingripa militärt för att skydda den ryska befolkningen i Ukraina och förhindra en fortsatt expansion av NATO österut. Ukraina hade då uttryckt en önskan om att både gå med i NATO och skaffa kärnvapen. EU och NATO har stöttat Ukraina både ekonomiskt och militärt, såväl före som efter Rysslands militära ingripande.
Utgången av kriget i Ukraina är ännu oklar (September 2026). Det verkar dock ha utvecklats till ett utmattningskrig där Ryssland långsamt förefaller besegra Ukraina trots omfattande stöd från EU och NATO. Det skulle i sådana fall innebära ett (tillfälligt) stopp för det anglosaxiska systemets geostrategiska ambition att fortsätta expandera österut i Mackinders anda för att ta kontroll över östeuropa.
KÄLLFÖRTECKNING OCH VIDARE LÄSNING
Halford Mackinder: The Geographical Pivot of History (1904)
E.C. Knuth, The Empire of ”The City” – The secret history of British financial power (1944)
Carroll Quigley, Tragedy and Hope – A history of the world in our time (1966)
Carroll Quigley, The Anglo-American Establishment (1981)
Guido Giacomo Preparata, Conjuring Hitler – How Britain and America Made the third Reich and destroyed Europe (2005)
Richard Poe, How the British Invented Communism (and blamed it on the jews) (2024)
Platon, Staten (375 f.Kr.)
Gustave Le Bon, The Crowd: A Study of the Popular Mind (1895)
Edward Bernays, Crystallizing Public Opinion (1923)
Edward Bernays, Propaganda (1928)
Mattias Desmet, The Psychology of Totalitarianism (2022)
Francis Fukuyama, The End of History and the Last Man (1992)
Samuel P. Huntington, The Clash of Civilizations (1993/1996)