Vi har besökt Västerås – en gammal stifts-, utbildnings-, hamn- och industristad vid Mälaren – med ca 130 000 invånare.
En resa till Västerås är inte en resa till en stad vilken som helst. Det är en resa till en stad som haft en avgörande betydelse för Sveriges uppkomst och historia. Det var genom att Gustav Vasa tog kontroll över Västerås slott och Västerås hamn, som den tyska finansfamiljen Fugger gav upp sina planer på att kontrollera malmhanteringen i Bergslagen och stoppade finansieringen av danska militären. Det ledde kort därefter till att Stockholm befriades och till att Gustav Vasa valdes till svensk kung i närliggande Strängnäs den 6:e juni 1523.
Som så många andra städer har Västerås begåvats med shoppingområden utanför stadskärnan. I Västerås fall ligger de vid E18, som korsar staden. Hälla återfinns öster om Västerås och Erikslund ligger Väster om staden. Därför blir det naturligt att många som reser med bil till Västerås först möts av något av dessa områden.
De centrala delarna av Västerås har till stor del (men inte helt) undgått 1900-talets rivningsvåg. Bebyggelsen längs med Svartån har den där organiska charmen som bara gamla svenska trähussamhällen kan erbjuda.
Under Sveriges industrialisering byggdes många vackra industribyggnader i nära anslutning till Västerås centrum och Mälaren. Sedan 1990-talet genomgår staden en omfattande transformation, där industrin lämnar dessa gamla lokaler och områden. I dess ställe växer det fram nya kontors- och bostadsfastigheter.
Fokus för vår resa var att titta närmare på ett av dessa områden, nämligen Öster Mälarstand. Västerås kommun beskriver det som som ett område som ”under de senaste årtiondena förvandlats från ett industriområde till ett härligt område med närhet till Mälaren, staden och vacker natur.”
I områdets norra del ligger The Steam Hotel, inrymt i ett gammalt kraftverk. En vacker tegelbyggnad som ger hotellet och området en unik karaktär. Söder därom – inramat av hotellet, Viksäng, Framnäs och Mälaren – byggs ett helt nytt bostadsområde i modern internationell stil.
Hotellet ger en spännande arkitektonisk ingång till området. Men det övriga området blev en besvikelse. Det har vissa drag av Västra Hamnen i Malmö. The Steam Hotel skulle då motsvara Turning Torso och istället för Öresund har de Mälaren. På avstånd och i mörker kan även bostadshusen se spännande ut. Men på nära håll i dagsljus framtråder en helt annan bild.
Både Västra hamnen och Öster Mälarstrand känns kalla och sterila. Men medans Västra hamnen i Malmö präglas av hög kvalitet och optimism, så framstår Öster Mälarstrand mest som ett billigt och klaustrofobiskt miljonprogramsområde. Bilden nedan är representativ för Öster Mälarstrand i Västerås.
REFLEKTIONER
För att ett misslyckande som Öster Mälarstrand (billigt, trångt och fult) ska kunna ske krävs det att alla inblandade spelar med – kommunen, markägare, investerare, byggbolag, arkitekter, ingenjörer och kunder/boende. Om bara en enda av dessa grupper säger nej så skulle denna typ av misstag kunna stoppas. Men viljan att tjäna pengar verkar vara så central, önskan om större befolkning så stark och bostadsbristen så stor – att ingen drar i nödbromsen.
Man kan tycka att projektets arkitekter skulle ha ett extra stort ansvar. Men vi misstänker att problemet sitter betydligt djupare än så. Nämligen att djupa kulturella strömningar har lett till att de flesta av vår tids arkitekter har personlighetstyper där skönhet i det närmaste utgör en kognitiv blind fläck. Däremot har de sannolikt väl utvecklade förmågor avseende kreativitet, design och funktion.
Carl Gustav Jung utvecklade sitt koncept för att kategorisera de mänskliga kognitiva funktionerna som personlighetstyper i början av 1900-talet. Senare populariserade Briggs och Briggs Myers detta till det numera populära Myers Briggs testet (MBTI). Enligt detta har vi två kognitiva par, Sensing/iNtuition och Thinking/Feeling. Det första benämns irrationellt och hanterar hur vi förstår/tolkar/lär saker, det andra benämns rationellt och hanterar våra preferenser för beslutsfattande.
Fram till 1920-talet – när skönhet fortfarande var centralt för arkitekturen – misstänker vi att de flesta arkitekter var *NF*-typer (MBTI) (iNtuitive Feeling). Idag – när funktion, pris och rationalitet är centrala – är arkitekterna sannolikt *NT*-typer (iNtuitive Thinking). NF-arkitekten ligger nära poesin och den klassiska konsten, medans NT-arkitekten ligger nära industridesignen och den moderna konsten. Övergången syns tydligt i stadsbilden – från det rent NF-dominerade Bondtorget, via NF/NT-blandfasen i kraftverket och vidare till den rena NT-fasen i nybyggda Öster Mälarstrand.
I en amerikansk studie från 2011 utgjorde *NT*-typerna 71% av arkitekterna, jämfört med 10,4% i befolkningen som helhet. Samtidigt utgjorde *NF*-typerna 16% av arkitekterna vs 16,5% av befolkningen. Det är tydligt att *NT*-typerna är kraftigt överrepresenterade bland de nutida arkitekterna. Att andelen *N**-typer bland arkitekterna är så högt som 87% förefaller rimligt. Det betyder att de flesta antingen har stark Ne (kreativitet) eller Ni (systemtänkande).
Orsakerna till att främst *NT*-typer och inte *NF*-typer blir arkitekter numera misstänker vi huvudsakligen kan kopplas till a) modernismen som trend inom arkitekturen och b) skolsystemets fientlighet mot *NF*-typer. Modern arkitektur kan antas vara avskräckande för skönhetssökande *NF*-typer, men attraktiv för funktionsorienterade *NT*-typer. Grundskola och gymnasium är *ST* fokuserade (pga kristendomen, reformationen, moderniteten och upplysningen), varför *NF*-typer kommer att ha svårare än *NT*-typer att få bra betyg. Så länge *NT*-typer har högre betyg än *NF*-typer, kommer de att utgöra majoriteten av dem som antas till arkitektutbildningarna.
Även den nutida placeringen av arkitektutbildningarna, på tekniska högskolor snarare än på konstskolor, stödjer tesen att funktion går före skönhet för dagens arkitekter. Det ingenjörsliknande och skönhetsbefriade innehållet i själva arkitektutbildningen, se tex Chalmers och KTH, kan misstänkas vara attraktivt för *NT*-typer men avskräckande för *NF*-typer. Arkitektutbildningarna förefaller dessutom drivas av en stark ideologisk likriktning centrerad kring globalism, hållbarhet och jämlikhet, vilket kan leda till att *NF*-typer känner sig instängda och alienerade.
En rimlig förklaringsmodell till misslyckandet på Öster Mälarstrand (billigt, trångt och fult) förefaller sammanfattningsvis vara viljan att tjäna pengar och öka befolkningen i kombination med avsaknaden av viljan till skönhet.
KÄLLOR OCH VIDARE LÄSNING
https://www.vasteras.se/kommun-och-politik/vasteras-utvecklas/oster-malarstrand.html
https://www.architectmagazine.com/practice/myers-briggs-architect-a-difficult-character_o
https://www.chalmers.se/utbildning/hitta-program/arkitektur-arkitekt
https://www.kth.se/utbildning/arkitekt/arkitektutbildning
https://en.wikipedia.org/wiki/Myers%E2%80%93Briggs_Type_Indicator