Svenskarna uppskattar demokratin men ogillar vad den har lett till. Enligt SOM-institutets senaste trendrapport är förtroendet för demokratins funktion högt – men lågt för partier, regering och samhällsriktning. Missnöjet drivs främst av upplevda problem kopplade till invandring och ekonomi – exakt samma frågor som Donald Trump byggt sin politik kring. Är svensk opinion på väg mot en liknande brytning som den amerikanska? Kommer strävan efter att återfå självständigheten från de globalistiska nätverken att bli en huvudfråga även i Sverige?
SVENSKARNA UPPSKATTAR DEMOKRATI MEN ÄR MISSNÖJDA MED SVERIGES UTVECKLING
Varje år deltar 10 000 – 20 000 svenskar i den nationella SOM-undersökningen, som genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Resultaten rapporteras i bokform, vi har tagit del av rapporten ”Svenska trender 1986-2024”.
Rapporten ger en splittrad bild av samhällsutvecklingen. Å ena sidan är 78% nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige (ökning från 64% år 1999). Men å andra sidan anser 63% att utvecklingen i Sverige går åt fel håll (ökning från 39% år 2012), 19% har förtroende för de politiska partierna, 38% har förtroende för regeringen och 19% har förtroende för de politiska partierna.
Svenskarna förefaller således vara positivt inställda till demokrati som teoretiskt koncept – men samtidigt vara negativa till såväl de demokratiska institutionerna som till hur staten formar samhällsutvecklingen.
ORSAKERNA TILL SVENSKARNAS MISSNÖJE MED SAMHÄLLSUTVECKLINGEN
SOM-institutet gjorde 2022 en fördjupad analys av missnöjet med samhällsutvecklingen. Det visade sig att missnöjet dominerade (>50%) i breda samhällslager och var oberoende av utbildning, inkomst, bostadsort och kön. De enda grupper där mindre än 50% ansåg att utvecklingen gick åt fel håll var åldersgruppen 16-29 år (49%) och gruppen med annat uppväxtland än Sverige (49%).
Analysen konkluderade att det främst var två faktorer som gjorde att respondenterna var missnöjda med samhällsutvecklingen: a) invandring och b) landets ekonomiska utveckling. Svenskarnas missnöje med den ekonomiska utvcklingen bekräftas av data som visar att deras köpkraft minskade med 76% mellan år 2000 och 2023. Samtidigt visar data från SCB att den årliga invandringen ökades med nästan 100% från 58 659 år 2000 till 116 197 år 2024.
SVENSKARNA ENIGA MED DONALD TRUMP
Om svenskarna skulle deltagit i det amerikanska presidentvalet 2024 visar undersökningar att 90% skulle röstat på Harris och endast 10% på Trump. Det är därför intressant att notera att svenskarnas missnöje med samhällsutvecklingen (63%) sammanfaller med Donald Trumps syn på samhällsutvecklingen i USA såsom han beskriver den i sitt program för sitt presidentskap, ”America First”. Även Trump anser nämligen att invandringen och ekonomin är landets huvudproblem.
Donald Trump går vidare och identifierar globaliseringen som bakomliggande orsaken till problemen med både invandring och ekonomin. Programmet för att ändra invandringspolitiken kallar Trump för ”Make America safe again” och programmet för att få ordning på ekonomin kallar han ”Make America affordable and energy dominant again”.
Genom att koppla problemen med invandring och ekonomi till globaliseringen (öppna gränser för varor, tjänster och migranter samt avveckling av det nationella självbestämmandet) blir det en fråga om modernitetens utveckling. I praktiken vill Donald trump sätta stopp för modernitetens utveckling och påbörja en återställning av det amerikanska samhället från globalism till en traditionell suverän nationalstat, med kontrollerad invandring och en självförsörjande ekonomi. Donald Trump driver i princip en självständighetsrörelse, med målet att återta USAs självständighet från globalistiska nätverk och strukturer.
DEN SVENSKA STATENS UTVECKLING FRÅN TRADITION (SJÄLVSTÄNDIGHET) TILL MODERNITET (GLOBALISM)
När Donald Trump kopplar de största samhällsproblemen till globaliseringen angriper han som tidigare noterats ingen liten obskyr marginalfråga, utan den huvudsakliga samhällsutveckling som pågått sedan mer än 500 år, Moderniteten.
Stater som organisationer började etableras i Europa runt år 1500. Kungar fick absolut makt, makten centraliserades, stående arméer etablerades och reformationen flyttade makt från kyrkan till staten. Det var Gustav Vasas makttillträde 1523 som grundlade den svenska staten. Därefter ledde den Westfaliska freden 1648 till formella suveräna stater och den franska revolutionen 1789 resulterade i bildandet av suveräna nationalstater.
Den var när styrningen av den suveräna nationalstaten flyttades från monarkin till det demokratiska systmet efter sekelskiftet år 1900 som moderniteten på allvar började påverka styrningen av den svenska staten och Sverige började tappa sin självständighet till globala nätverk.
Bygget av välfärdsstaten och det så kallade folkhemmet påbörjades kort efter att allmän och lika rösträtt införts åren runt 1920. Men parallelt påbörjade politikerna upplösningen av både nationalstaten och suveräniteten. Nationalstaten upplöstes genom invandring och statligt påbjuden mångkultur. Självständigheten upplöstes genom att a) succesivt centralisera makt inom Sverige från lokal via regional till nationell nivå, b) överföra makt från nationell nivå till bl a internationella institutioner, c) gå med i EU och NATO. Upplösningen av nationalstaten och suveräniteten skulle idag beskrivas som delar i globaliseringen. De tidigare självständiga demokratiska beslutnivåerna (kommun, landsting och stat) har i praktiken omvandlats från demokratiska beslutsfattaretill utförare av beslut som fattats utanför Sverige, tex av EU.
För att synliggöra hur det svenska samhället och de politiska partierna ser på frågan om globalisering vs självständighet, och dess koppling till invandring och ekonomi, behöver den politiska skiljelinjen mellan tradition och modernitet kunna visualiseras på en politisk skala – förslagsvis en ”tradition-modernitet-skala”.
TRADITION-MODERNITET-SKALAN
En illustrering av balansen mellan tradition och modernitet behöver mätbara dimensioner som klarar av att differentiera mellan dessa attityder. Vi har valt att fokusera på graden av centralisering, med utgångspunkt i att ett traditionellt samhälle har låg grad av centralisering och hög grad av självbestämmande, medans moderniteten med inbyggd automatik leder till allt högre grad av centralisering.
Vi använder en politisk karta i två dimensioner:
x: Skattetryck (0-100%)
y: Politisk Beslutsnivå (lokal-regional-nationell-internationell-global)
Skattetrycket indikerar i vilken utsträckning ekonomisk makt flyttats från individ till det gemensamma. Politisk Beslutsnivå indikerar på vilken geografisk nivå politiska beslut fattas. Ju högre värden desto mindre självständighet och mer modernitet.
DET SVENSKA SAMHÄLLETS CENTRALISERING 1900 – 2026
Årtiondena efter sekelskiftet år 1900 ses ofta som den tidsperiod då modernismen på allvar gjorde sitt intåg i Sverige. Kyrkan blev folkkyrkan och fick liberal teologi, allmän rösträtt infördes, modern arkitektur började byggas och folkhemmet/välfärdsstaten började konkretiseras.
År 1900 var löneskatten ca 5,4% och det mesta i samhället beslutades lokalt. Fram till År 2026 hade skattetrycket på löner stigit till ca 57% och en stor andel av besluten har flyttats till EU, NATO och andra internationella institutioner.
Skattetrycket 2026 har beräknats för en genomsnittsinkomsttagare med antagande om att kommun- och region-skatten är på sammatntaget ca 30%, arbetsgivaravgiften 31,42% och momsen 25%.
I grafen nedan illustreras den centralisering som samhället genomgått från år 1900 till 2026.
DET SVENSKA POLITISKA LANDSKAPET 2026
En genomgång av partiprogramen för samtliga riksdagspartier indikerar att samtliga riksdagspartier vill bibehålla nuvarande nivåer avseende inkomstskatt för normalinkomsttagare, arbetsgivaravgift och moms. Inget riksdgsparti vill således förändra skattetrycket i någon betydelsefull utsträckning. Det finns inte heller något parti som direkt vill att Sverige går ur EU och NATO. Vår slutsats är därför att samtliga riksdagspartier förefaller nödja med dagens balans mellan tradition och modernitet, dvs individens och landets självständighet, eller att de önskar ytterligare minskning av självständigheten. Sveriges riksdagspartier 2022 – 2026: Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Med tanke på att inget av riksdagspartierna driver frågan om ökat självbestämmande kan det vara relevant att även utforska de partier utanför Riksdagen som förefaller ligga närmast en riksdagsplats.
Vi bedömmer att tre grupperingar av partier är av intresse:
1. Partier som partilösa riksdagsledamöter gått över till eller startat: Ambition Sverige, Enighetspartiet och Framtidens vänster
2. De 5 största partierna under 4%-spärren i senaste valet 2022: Alternativ för Sverige, Medborgerlig Samling, MoD, Partiet Nyans och Piratpartiet
3. Parti som kan utgöra proxy för Sverige år 1900: Klassiskt Liberala Partiet
Av dessa förefaller Framtidens vänster, Enighetspartiet och Partiet nyas i huvudsak dela riksdagspartiernas postion avseende skattetryck och politisk beslutsnivå. Piratpartiet verkar förespråka ännu mer maktöverföring av makt till EU, dvs minskad självständighet. Övriga placerar sig mellan dagens riksdagspartier och sitationen i Sverige år 1900, dvs i riktning mot ökad självständighet. Se en uppskattning av det sammantagna politiska landskapet enligt tradition-modernitet-skalan nedan.
KOMMENTARER
Endast 10% av svenskarna skulle röstat Trump, men 63% håller sannolikt med i hans val av kärnfrågor relaterat till invandring och ekonomi.
Samtidigt förefaller de svenska riksdagspartierna inte se väljarnas huvudproblem som prioriterade fokusområden. Det är istället partier utanför riksdagen som ligger närmare väljarnas preferenser än riksdagspartierna. Om dessa partier lyckas nå väljarna med sina budskap står Sverige inför en potentiell politisk revolution liknande den Donald Trump åstadkommit i USA.
Befolkningarna i både USA och Sverige förefaller vilja återfå sin självständighet från de globalistiska nätverken. I USA har denna önskan nått hela vägen till maktskifte genom Donald Trump. Men i Sverige befinner sig de partier som representerar en sådan strävan ännu utanför Riksdagen.
KÄLLFÖRTECKNING OCH VIDARE LÄSNING
https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4nster%E2%80%93h%C3%B6ger-skalan
https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/skatt/skatt/150-ar-av-skatter_1210016.html
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamoterna
https://www.liberalapartiet.se
https://www.gu.se/sites/default/files/2025-03/Svenska%20trender%201986-2024.pdf
https://www.cam.ac.uk/system/files/report2020_003.pdf
https://www.politico.eu/article/western-democracy-ipsos-poll
https://www.gu.se/sites/default/files/2022-06/403-420%20Johan%20Martinsson.pdf
https://www.whitehouse.gov/briefings-statements/2025/01/president-trumps-america-first-priorities
https://europeelects.eu/2024/11/04/u-s-election-europeans-would-vote-for-harris-if-they-could