Söndagen den 26/9 2026 är det Riksdagsval i Sverige. I sedvanlig ordning beskrivs det som en hård kamp med starka känslor mellan två block ledda av Socialdemokraterna och Moderaterna. I fokus står plånboksfrågor och välfärdsstatens organisation. I realiteten är dock skillnaden mellan dessa block försumbar. Den som önskar att Sverige gick ur både EU och NATO för att främja självständighet, demokrati och fred finner inte stöd för detta hos nåt av riksdagspartierna.
EU vs DEMOKRATI
När Sverige gick med i EU 1995 framställdes det som ett samarbete för frihandel och passfrihet vid resor mellan medlemsländerna. Visst varnade Nej-sidan för överstatlighet, men dessa farhågor viftades bort av Ja-sidan med argument om att Sverige skulle behålla självbestämmande i alla viktiga frågor, såsom välfärdsmodell, utrikespolitik och försvarspolitik.
Idag har Sverige de-facto mist sin starka självständiga röst internationellt för fred. Hela Sveriges utrikes- och försvarspolitik är inordnad i EU-systemet. Visst kan Sverige teoretiskt motsätta sig EU-initiativ, men EU har metoder för att förmå medlemsländerna att ändå rätta in sig i ledet. Se tex på Ungern, Rumänien och Slovakien samt hur EU-kritiska partier bemöts i Tyskland och Frankrike.
Idag är upp till 30% av svenska lagar baserade på lagar och direktiv från EU. (1) Förslag på lagar i EU läggs fram av EU-kommissionen, där inte någon medlem är demokratiskt vald. När Ministerrådet röstar om EU-kommissionens förslag till nya lagar röstar Sverige Ja till 95,7% av nya lagförslag. (2)
NATO vs FRED
Sveriges regering beslutade 2022 att Sverige skulle ansöka om medlemsskap i NATO med följande motivering (6):
”Regeringen beslutade den 16 maj 2022 att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato. Som skäl för beslutet angavs att regeringen, med anledning av det i grunden förändrade säkerhetsläget, gjorde bedömningen att det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet var att ansöka om medlemskap i Nato.”
Med ”det i grunden förändrade säkerhetsläget” avsåg man att Ryssland valt att gå in militärt i Ukraina. Det bör noteras att det var Ukrainas öppet deklararerade ambition att gå med i just NATO och att skaffa kärnvapen som låg bakom Rysslands agerande. NATO välkomnade ett Ukrainskt inträde i NATO, ett agerande från NATOs sida som var helt förenligt med anglosaxisk strategi baserad på Mackinders Hjärtlandsteori. Att detta skulle vara säkerhetspolitiskt oacceptablet för Ryssland hade Putin varit tydlig med sedan ett NATO-möte 2008 (3):
”But he [Putin] warned again that any Nato’s expansion eastwards would be seen as a direct threat, referring to Georgia’s and Ukraine’s bids to join the bloc.”
Efter Sveriges anslutning till NATO startades ett intensivt arbete med att militarisera Sverige och bygga ut den Svenska militära förmågan. Mer rimligt hade kanske varit att det skulle behövas mindre militär, inte mer, när Sverige gick med i NATO. Sverige har efter NATO-medlemsskapet ingått ytterligare avtal med USA som ger USA 17 militärbaser i Sverige. (4) Sverige har även ingått ett strategiskt partnerskapsavtal med Storbritannien, vilket förefaller involvera Sverige i bredare anglosaxiskska geostrategiska konflikter om Arktis och Östersjön med Ryssland och potentiellt Kina. (5):
”Sveriges samarbete med Storbritannien är av särskild vikt för säkerheten i Östersjöregionen. Storbritannien har ett geostrategiskt intresse i Nordeuropa, vilket bl.a. tar sig uttryck i prioriteringen av samarbetet inom den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) och landets strategi för Nordatlanten och Arktis (High North).”
RIKSDAGSVALET 2026
Baserat på genomgången ovan konstaterar vi att – EU inte leder till mer demokrati, utan mer överstatliga beslut och att – NATO inte leder till fred, utan tvärtom till mer krig.
I en demokrati är det upp till var och en att ta ställning i dessa frågor. För den som ser denna utveckling som önskvärd eller kanske av mindre betydelse kan det framstå som helt rimligt att rösta på något av riksdagspartierna baserat på hur de ställer sig i andra frågor.
Men för den som anser att frågor om självständighet, demokrati och fred är viktiga infinner sig ett problem. Det finns nämligen inget riksdagsparti som vill att Sverige ska gå ur både EU och NATO.
– Vilket parti ska man rösta på om man vill att Sverige ska gå ur EU och NATO?
Ovanstående fråga behöver naturligtvis var och en själv ta ställning till. Men nedan återfinns de partier utanför Riksdagen som baserat på vår undersökning förespråkar både demokrati och fred samt svenskt utträde ur både EU och NATO.
| Parti | Hemsida | Val 2022 (Antal röster) |
| Alternativ för Sverige | alternativforsverige.se | 16 646 |
| Ambition Sverige | ambitionsverige.se | – |
| Klassiskt Liberala Partiet | klassisktliberalapartiet.se | 344 |
VALETS GENOMFÖRANDE 2026-09-13
Vi röstade på valdagen i anvisad vallokal. Till skillnad från situationen före 2019 ligger valsedlarna numera inte öppet på ett bord. Istället skall man först gå till ett avskärmat bord där man tar valsedlar, därifrån går man till en person som delar ut kuvert, sedan går man till ett annat avskärmat bord där man förväntas lägga valsedlarna i kuvert, därifrån går man vidare till ett bord där man lämnar ifrån sig sina kuvert som läggs i en valurna. Det innebär dock att man tvingas ha sina valsedlar öppet för andra mellan att man tagit valsedlar, fått kuvertet och gått till det andra avskärmade bordet och lagt dem i kuverten. Valhemligheten är därmed inte absolut och avviker från demokratiska principer.
Svenska myndigheter har utrett detta men inte kunnat identifiera något fungerande sätt att öka valhemligheten ytterligare. Vi föreslår att man ser till Norge och Danmark för inspiration. I Norge finns alla valsedlar bakom en skärm där den röstande tar en valsedel för det parti den önskar rösta på, viker röstsedeln så att ingen kan se vad man röstat på, går vidare och får den stämplad varefter den läggs i valurnan. I Danmark behövs det också bara en skärm, där det finns en enda valsedel med alla partier, man kryssar det parti man önskar rösta på, viker röstsedeln så att ingen kan se vad man röstat på, går vidare till valurnan och lägger själv valsedeln i valurnan. Det är något märkligt att Sverige ännu inte lyckats införa absolut valhemlighet när det finns fungerande system i våra grannländer.
På valdagen 2026-09-13 hölls sedvanliga valvakor i tex SVT, TV4 och andra forum. Det bör noteras att dessa baseras på den första preliminära rösträkningen. Röstningsprocessen i svenska val sker i två steg:
- Preliminär rösträkning (valkvällen): När vallokalerna stänger kl. 20:00 på valdagen påbörjar personalen i vallokalerna den preliminära rösträkningen. Den preliminära rösträkningen fokuserar på att snabbt få en översikt över riksdagspartiernas röstandelar.
- Slutlig rösträkning (påbörjas dagen efter valet): Från dagen efter valet tar länsstyrelserna över den slutliga rösträkningen. Denna omgång omfattar rösträkning för alla partier inkl partier utanför riksdagen, räkning av personröster och granskning av valsedlarnas giltighet.
I valet 2022 noterades som en konsekvens av detta tex 34 145 röster i kategorin ”Övriga ogiltiga” vid den preliminära rösträkningen, men vid den slutgiltiga rösträkningen sjönk denna kategori till 5 567 röster.
SLUTLIGT VALRESULTAT (2026-09-19)
Efter den slutliga röströkningen stod det klar att Socialdemokraterna blivit största parti (28,02%), åtföljda av Moderaterna (19,85%), Sverigedemokraterna (17,48%), Vänsterpartiet (8,40%), Centerpartiet (7,03%), Kristdemokraterna (6,17%), Miljöpartiet de gröna (6,12%) och Liberalerna (5,34%) bland riksdagspartierna.
Den sittande regeringen fick således 48,84%, och den sittande oppositionen fick 49,57%. Partier utanför riksdagen fick 1,58%. Som en konsekvens har statsminister Ulf Kristersson valt att avgå som statsminister tidigare i veckan. De EU- och NATO-kritiska partierna gick starkt framåt, och ökade med 103% utanför Riksdagen, se tabell nedan.
| Parti | Val 2022 (Antal röster) | Val 2026 (Antal röster) |
| Alternativ för Sverige | 16 646 | 26 729 (+61%) |
| Ambition Sverige | – | 7 679 |
| Klassiskt Liberala Partiet | 344 | 162 (-53%) |
| TOTALT | 16 990 | 34 570 (+103%) |
VALANALYS
Genom att den sittande oppositionen fick fler röster än den sittande regeringen är det rimligt att det största oppositionspartiet får uppdrag av talmannen att undersöka möjligheterna att bilda en regering. Vad resultatet blir är ännu oklart, dock har Centerpartiet markerat att de inte tänker sitta i samma regering som Vänsterpartiet – och Vänsterpartiet har markerat att de inte tänker stödja en regering som de inte sitter i själva. Om det är en hård låsning eller valtaktiska positioner återstår att se.
Den förändring som avgjorde valet var sannolikt Sverigedekokraternas minskning, där de tappade 3,05% från valet 2022. Om vi antar att förändringen beror på politiska ompositioneringar så beror det sannolikt på att Sverigedemokraterna a) avvecklat sin invandringskritik, b) blivit mer storföretagsvänliga och c) blivit tydligt neokonservativa. Med neokonservativa menar vi EU-vänliga, NATO-vänliga, Israel-vänliga, Ryssland-fientliga och allmänt militäristiska.
Sammantaget har Sverigedemokraterna gått från att vara välfärdsnationalister till att bli högerliberala globalister. Eftersom den politiska positionen redan är tagen av andra partier – såsom Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna – har de tappat sin differentiering och blivit ett parti bland många andra likvärdiga. Årets resultat markerar sannolikt en existentiell trendförändring för Sverigedemokraterna, och början på en långsiktig nedgång som parti.
Denna analys stöds av att liberala medier är närmast övertydliga i sin valanalys med att Sverigedemokraternas nedgång inte beror på förändringen av deras politik, utan att det är naturligt att partier i regeringsställning tappar och uppmanar Sverigedemokraterna att absolut inte förändra den nya politiska inriktning.
Vi noterar även att EU- och NATO-fientliga partier utanför Riksdagen ökar med ca 100%. De ligger ännu på låga nivåer, men resultatet kan representera ett embryo till en ny utveckling i svensk politik.
KÄLLFÖRTECKNING OCH VIDARE LÄSNING
1. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-paverkar-eu-en-vanlig-dag?msportmeny=1
2. https://europaportalen.se/index.php/2026/09/undersokning-sverige-mer-kritiskt-tidigare-i-eu-omrostningar
3. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7329905.stm#1
4. https://www.nrk.no/norge/sverige-vedtok-forsvarsavtale-_-usa-far-tilgang-til-17-baser-1.16929222#1
5. https://government.se/contentassets/5c98b885c2cc40d58aa3693d34d915d3/totalforsvaret-20252030-prop.-20242534.pdf#48#13
6. https://data.riksdagen.se/dokument/HA0374.html
val.se