Republiken Förenade Nederländerna var en föregångaren till dagens Nerderländerna som grundades 1579 med frigörelsen från Habsburgska Spanien – och upphörde i samband med Franska revolutionen och den franska invasionen 1795. Under en del av den perioden upplevde landet den nederländska stormaktstiden, även kallad Hollands guldålder, vilken brukar dateras mellan 1588 och ca 1700. Den innefattade bla den välkända Tulpanbubblan under 1630-talet. Förenade Nederländerna var under sin storhetstid ett av de mest framgångsrika handelsländerna i världen och koloniserade stora delar av Sydostasien och södra Indien.
Trots att det var ett litet land till ytan, med bara 1,5 milljoner invånare, så kontrollerade Nederländerna ett världsomspännande nätverk med handelsrutter. Baserat på en gammal handelstradition och grundandet av dess handelbolag Holländska Ostindiska kompaniet och Västindiska kompaniet etablerade Nederländerna snabbt ett globalt Nederländskt kolonialt imperium. Den öppna kulturen i landet attraherade även bankfamiljer från både Florens och Venedig, som upplevde hot från Osmanska riket vid den tiden. Även om landet brukar kallas imperium, så var i realiteten mer av en stormakt, då de saknade den kontroll över landområden som brukar karaktärisera ett imperium. Inkomsterna från handeln gjorde att landet kunde konkurrera militärt med mycket större länder. Nederländerna hade en flotta på 2000 fartyg, vilket var mer än England och Frankrike tillsammans.
Amsterdam var den viktigaste knytpunkten för världshandeln på den tiden. Varor transporterades till Amsterdam både från kolonierna och från andra delar av Europa för att sedan vidareexporteras inom Europa och till övriga världen. De viktigaste handelsvarorna var sannolikt kryddor, socker, spannmål, timmer, textilier, slavar, fisk, tobak, porslin, salt och vin.
Med den omfattande handeln och de stora rikedomarna som drivkraft, utvecklades Nederländernas banksystem till ett av de mest avancerade i världen. Amsterdams Wisselbank (Amsterdams växelbank), grundad 1609, representerade en brytpunkt Europas finansiella historia och tog delvis över den roll som Fugger-familjen haft som finansiell maktfaktor tidigare under 1500-talet. Att Fuggers inflytande minskade kan ha påverkats av deras tidigare nära samarbete med Habsburgarna som styrde Spanien, mot vilka Nederländerna hade revolterat.
Wisselbanken etablerades av Amsterdams stad för att hantera den stora mängd olika mynt, med varierande värde och kvalitet, som handeln gav upphov till. Banken accepterade insättningar av olika slags mynt och ädelmetaller, som först värderades och sedan bokfördes i den standardiserad enheten bankguilder. Det underlättade transaktioner genom att eliminera osäkerheten kring fysiska mynts kvalitet. Insättare kunde dock inte ta ut sina fysiska mynt, utan betalningar skedde genom överföringar mellan konton.
Bankens huvudsakliga funktion var att fungera som ett clearingshus för köpmän. Det möjliggjorde säkra och effektiva betalningar utan behov av fysiska mynt. Systemet var särskilt värdefullt för Amsterdams internationella handel. Wisselbanken erbjöd också viss kreditgivning, främst till staden Amsterdam och till pålitliga köpmän.
Wisselbankens betydelse hade sitt ursprung i Amsterdams position som Europas handelscentrum, men deras bidrag låg i deras finansiella innovationer. Genom att standardisera transaktioner och minska beroendet av fysiska pengar lade banken grunden för moderna banksystem och centralbanker. Det var ett upplägg som inspirerade både Bank of England och Sveriges Riksbank. Trots sina framgångar på 1600-talet började Wisselbanken succesivt förlora sin dominans under 1700-talet.
Åren 1688-1689 pågick den så kallade Ärorika revolutionen i England. I korthet brukar hävdas att den berodde på missnöje med den katolska kungen Jacob II och att hans politik inte gynnade den politiska och ekonomiska eliten i England. Därför bjöd man in Nederländernas stårhållare Vilhelm III av Oranien att i november 1688 anfalla England. Det slutade i april 1689 med att hans trupper ockuperade London och att det engelska parlamentet utsåg Vilhelm III av Oranien till kung av England och Irland.
Den holländska guldåldern avtog därefter av flera samtidiga skäl, bla att Storbritannien erbjöd bättre affärsmöjligheter, Lilla istiden försvårade sjöfart, konkurrens från andra handelskompanier och förlust av kolonier i krig mot Storbritannien och Frankrike. Rika holländare och bankfamiljer förefaller ha flyttat sina investeringar från nederländerna till London och i viss utsträckning även flyttat själva.
Efter att Frankrike invaderat landet 1795 i samband med Franska revolutionen var landet under varierande fransk kontroll till 1813 då det befriades av ryska och tyska trupper under Napoleon-krigen.
År 1814 grundades Nederlandsche Bank (De Nederlandsche Bank, DNB), och tog över Visselbankens centrala funktioner, speciellt ansvaret för att utfärda pengar och reglera valutasystemet. DNB utevcklades till en modern centralbank med bredare uppgifter, såsom penningpolitik och finansiell stabilitet. DNB är än idag Nederländernas centralbank. Kungariket Nederländerna bildades formellt 1815. Försämringen av landets ekonomi tillsammans med konkurrens från andra finansiella centra, särskilt London, bidrog till nedgången och Visselbanken stängdes slutligen 1819.
REFLEKTIONER
Under den holländska guldåldern utvecklades Nederländerna snabbt till en formidabel handels-, kolonial- och finansmetropol. Rikedomen förefaller ha varit närmast gränslös och deras bidrag till världens banksystem och finansmarknader består än idag.
Men en central del både i guldålderns start och slut verkar ha varit ett relativt lättrörligt internationellt kapital. Rika bankfamiljer från Venedig och Florens flyttade till Nederländerna i början av guldåldern vilket bidrog till uppgången. Men efter den Ärorika revolutionen i England verkar de tagit sitt kapital och flyttat vidare till City of London. Då förefaller det ha bidragit till Hollands nedgång och samtidigt uppgången i City of London och blomstringen av det Brittiska imperiet.
Historien om Hollands guldålder verkar således vilja säga oss att fallet kan komma snabbt för länder som förlitar sig på handel och finansmarknader. Det var ett öde som drabbade Holland på slutet av 1600-talet – och det är ett öde som kan komma att drabba England och City of London i närtid om kapitalet skulle välja att flytta någon annanstans. Idag utgör City of London världen största valutamarknad. Därför utgör kapitalets lättrörlighet en betydande risk för England, samtidigt som det ger City of London en betydande potentiell makt över politiken i England.
KÄLLFÖRTECKNING
https://en.wikipedia.org/wiki/Bank_of_Amsterdam
https://en.wikipedia.org/wiki/Dutch_Republic
https://en.wikipedia.org/wiki/Dutch_Golden_Age
https://en.wikipedia.org/wiki/Rampjaar