Personlighetstypologier baserat på Carl Gustav Jungs teoretiska ramverk -

Människans fascination för att förstå och kategorisera människors olikheter i form av personligheter sträcker sig åtminstonde tillbaka till antikens Grekland. Genom historien har två huvudsakliga perspektiv formats för att beskriva personligheter:

Helheten: Identifiera personlighetstyper och placera en individ inom någon av dessa, vilket ger en övergripande bild av deras karaktär som en sammanhängande helhet.
Delarna: Att bryta ner psyket i personlighetsdrag och beskriva hur dessa manifesteras hos en individ, utan att nödvändigtvis skapa en sammanhängande helhet.

Idag finns tusentals modeller och tester för att klassificera och identifiera personlighet. Exempelvis fokuserar Myers-Briggs (MBTI) på helheten genom att definiera 16 personlighetstyper baserad på Jungs teori, medan tester baserade på Big Five fokuserar på delarna och personlighetsdrag utan att integrera dem till en enhetlig typ.

Den moderna psykologins grund lades under 1600- och 1700-talens filosofiska utveckling, särskilt genom René Descartes och hans idé om individen. Vid 1800-talets slut etablerades psykologin som vetenskap genom tex Wilhelm Wundt och Sigmund Freud. I Sverige skulle det dock dröja till 1970-talet innan den första psykologutbildningen startades, och då vid Uppsala universitet.

Men det var Carl Gustav Jung som i början av 1900-talet revolutionerade synen på personlighet och lade grunden för många av dagens synsätt.

CARL GUSTAV JUNG (1875–1961)

När Carl Gustav Jung 1921 gav ut verket ”Psychologische Typen” (Psykologiska typer) hade han gjort ett arbete som skulle komma att förändra vår förståelse av personlighet i grunden. Faktum är att hans idéer ännu idag, mer än 100 år senare, genomsyrar moderna personlighetsmodeller. Han skapade dessutom en helt ny begreppsapparat för att kunna utveckla arbetet med personlighet. Bland de begrepp han skapde återfinns bl a arketyp, introvert/extrovert, tänkande/känsla, förnimmelse/intuition, självet, skuggan och individuation.

Jung såg sina teorier som en syntes av empiriska observationer och deduktiva slutsatser. Genom att studera människors beteenden identifierade han mönster som han generaliserade till en teori om psykologiska typer. Dessa typer definierades som vanemässiga inställningar – en inbyggd beredskap hos psyket att agera eller reagera på ett visst sätt i olika situationer.

Introversion och extraversion

I sitt kliniska arbete fann Jung att människan hade två grundläggande psykologiska attityder baserat på hur psykisk energi (libido) flödade:

Introversion: Inåtriktad energi, med fokus på den inre världen av tankar, känslor och reflektioner
Extraversion: Utåtriktad energi, med fokus på den yttre världen av människor, händelser och objekt

Jung betonade att båda attityderna finns hos alla människor, men att en relativ övervikt av den ena definierar personens typ som antingen introvert eller extrovert. För Jung definierar dessa attityder som varje människas huvudsakliga personlighet.

De psykologiska funktions-attityderna

Attityderna är grunden för personligheterna enligt Jung, men de kan i sin tur delas upp ytterligare i ”funktions-typer”, som beskriver hur människor uppfattar och bearbetar information:

Tänkande (Thinking, T): Logisk analys och objektiva beslut
Kännande (Feeling, F): Värderingsbaserade bedömningar och empati
Förnimmelse (Sensing, S): Fokus på konkreta fakta, vad som hänt och nuet
Intuition (Intuition, N): Fokus på mönster, möjligheter och framtiden

Jung betraktade Tänkande och Kännande som rationella typer, medans han såg Förnimmelse och Intuition som irrationella typer. Varje funktion kan antingen ha introvert eller extrovert riktning, vilket resulterar i åtta psykologiska funktioner (t.ex. introvert Tänkande (Ti), extrovert Kännande (Fe)). Alla människor har kapcitet för samtliga åtta funktioner. Jung fann att de flesta människor kombinerar en rationell och en irrationell funktion för att bilda en medveten orientering. Han beskrev dessa som att människan har en dominant funktion och en stödjande funktion som den kan använda medvetet på ett effektivt sätt. Dessutom menade Jung att vi har en inferior funktion som är näst intill omedveten. Se grundläggande beskrivning av de åtta psykologiska typerna nedan.

Tabell: Jungs åtta psykologiska typer

Carl Gustav Jungs typologi är sammanfattningsvis en psykologisk teori som beskriver olika personlighetstyper baserat på hur människor a) uppfattar världen och b) fattar beslut. Men den är framför allt ett verktyg för att förstå hur vi navigerar i världen och relaterar till oss själva och andra. Jungs vision var att hans typologi skulle stödja en människas individuation – processen att bli en hel, autentisk person. Den kan då användas för att främja självkännedom, förstå andra människors beteenden och förbättra mellanmänskliga relationer. Typologin kan vara ett stöd bl a för att utveckla svaga funktioner, för att balansera attityder och för att konfrontera det omedvetna.

KATHARINE COOK BRIGGS OCH ISABEL BRIGGS MYERS

Under 1940- och 1950-talen utvecklade Katharine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers Myers-Briggs Type Indicator (MBTI), en modell och test som bygger på Jungs teorier men vidareutvecklades för att vara mer strukturerad och praktiskt tillämpbar. Deras mål var att göra Jungs personlighetstypologi tillgänglig för en bredare publik, särskilt inom områden som karriärvägledning, utbildning och personlig utveckling.

MYERS-BRIGGS VIDAREUTVECKLING AV JUNGS TEORI (A-B)

A. Tillägg av en fjärde dimension: Judging/Perceiving (J/P)

Jungs typologi baserades på tre dikotomier/dimensioner:

Attityd: Introversion eller Extraversion (I/E).
Irrationella funktioner: Förnimmelse eller Intuition (S/N).
Rationella funktioner: Tänkande eller Känsla (T/F).

Myers och Briggs introducerade en fjärde dikotomi/dimension, Judging/Perceiving (J/P), för att beskriva hur människor organiserar sitt liv:

Judging (J): Föredrar struktur, planering och beslutsfattande.
Perceiving (P): Föredrar flexibilitet, spontanitet och öppenhet.

Med denna dimension fick de 4 funktionspar/dikotomier och kunde då explicit referera till 16 olika typer (2x2x2x2). Det motsvarar åtta möjliga dominanta funktioner (8) kombinerat med två möjliga stödjande funktioner (2), vilket sammantaget gav 16 olika möjliga typer (8×2). De tertiära och inferiora funktionerna skulle följa på ett förutbestämt sätt från den första och andra funktionen så att det skapades en inbyggd balans i psyket/modellen. J/P-dimensionen är ett unikt bidrag från Katherine Cook Briggs och Isabel Briggs Myers och saknas i Jungs teori.

B. Standardiserat test

Baserat på Jungs terori beskrivet i boken Psykologiska Typer och sin egen modifikation med den fjärde dikotomin skapade Katherine Cook Briggs och Isabel Briggs Myers ett självskattningsformulär (MBTI) för att systematiskt kunna ge en indikation på en människas typ och psykologiska funktioner baserat på de fyra dikotomierna (I/E, S/N, T/F, J/P). Testet är utvecklat för att vara enkelt att administrera och förstå, vilket gör det användbart i varierande praktiska sammanhang såsom:

Karriärvägledning: Hjälper individer att hitta yrken som matchar deras styrkor.
Utbildning: Förklarar olika inlärningsstilar.
Teamdynamik: Främjar samarbete genom förståelse av typologiska skillnader.

VETENSKAPLIG METOD

Trots att både Jungs teori och MBTI utvecklats baserat på vedertagna vetenskapliga metoder förekommer metodkritik. Det är både önskvärt och välkommet.

Vår generella kommentar avseende metod är att Jungiansk psykologi är utvecklad i en europeisk humanistisk tradition, med kvalitativ metod baserad på Jungs egen kliniska empiriska erfarenhet. MBTI är baserad på kvalitativ deduktion utifrån Jungs teori och syftar till att ge just en indikation på typ inte en absolut sanning. MBTI är inte kvantitativt utvecklat. Resultaten är inte tänkta att användas direkt för att fatta beslut, de är input till reflektion. Resultatet kan vara en del i individuationen för en individ. Eftersom Jungs modell inte är byggd på kontinuum, så är inte heller MBTI det. Även om det inte är en direkt metodfråga kan vi notera att det precis som för andra personlighetstypologier finns såväl avgiftsfria som avgiftsbelagda tester.

Detta bör kunna ses som rimliga vetenskapliga och metodologiska utgångspunkter, såvida man inte själv kommer från en annan utgångspunkt i vilken man önskar passa in MBTI, såsom en anglosaxisk analytisk tradition med psykometriska ambitioner. Baserat på vår egen erfarenhet förefaller det mesta av kritiken mot MBTI bottna i just en sådan ambition, att passa in jungiansk psykologi och MBTI i en vetenskapsteori och forskningstradition där de inte kan passa in eftersom de utvecklats i en helt annan tradition.

Men om man trots det leker med tanken på att testa MBTI enl Poppers kriterier skulle man tex kunna utföra en undersökning där man låter en individ genomföra ett MBTI-test och sedan observerar personen under lång tid samtidigt som man observerar beteende och kopplar det till de olika funktionerna i funktionsstacken. Genom det testet skulle man kunna falsifiera testresultatet. Myers-briggs är därmed testbart och uppfyller Poppers kriterier för att vara vetenskapligt.

En annan typ av kritik brukar handla om att ett test för att vara användbart behöver ha tillräckligt hög reliabilitet, testet behöver vara internt konsistent och resultaten behöver stå sig över tid, s.k. ”test re-test reliability”. Om korrelationen mellan upprepade tester är 0,7 eller högre anses ett test ha god reliabilitet. I Myers-Briggs egna tester har korrelationen legat mellan 0,81 och 0,86 för resultat i de enskilda dimensionerna (I/E, S/N, T/F och J/P). Det betyder att MBTI uppfyller sedvanliga krav för test re-test reliabilitet. Notera att detta avser grupper och genomsnitt, inte individer. När de fyra dimensionerna kombineras till en 4-bokstavs-typ (tex INFP) får ca 50% samma typ vid upprepade tester. Sannolikheten för att få samma typ hade varit 6,25% om testet varit helt slumpmässigt, vilket således inte är fallet.

HAROLD GRANT – KOGNITIV STACK MED FYRA FUNKTIONER

Jung antydde att alla människor har fyra funktioner som i någon utsträckning är medvetna. Däribland en dominant funktion, en stödjande funktion och en inferior funktion. Men han definierade ingen tydlig hierarki för samtliga funktioner. Mot den bakgrunden presenterade Harold Grant en kognitiv funktionsstack med fyra funktioner. Han sägs dock ha antytt att han lärt sig modellen av Isabel Briggs Myers, vilket vi inte kunnat verifiera.

Dominant: Den mest medvetna och utvecklade funktionen
Stödjande (Auxiliary): Stödjer den dominanta funktionen, näst mest medveten och tämligen väl utvecklad
Tertiär: Mindre utvecklad, mycket omedveten
Inferior: Minst utvecklad, ofta en svaghet eller stresspunkt, i nästan helt omedveten. Den polära motsatsen till den dominanta funktionen. En ingång till det omedvetna psyket

Den dominanta och stödjande funktion är de funktioner en människa huvudsakligen använder för att ta in och navigera tillvaron. Man kan säga att den svaga inferiora funktionen är priset man få betala för att ha en väl utvecklad och medveten dominant funktion, den ger även en värdefull ingång till den omedvetna delen av psyket.

Han införde också regeln att funktionerna alternerar mellan introvert och extrovert attityd för att återspegla en balans mellan inre och yttre fokus. Till exempel, för en INTP är funktionsstacken:

Dominant: Introvert tänkande (Ti).
Stödjande: Extrovert intuition (Ne).
Tertiär: Introvert förnimmelse (Si).
Inferior: Extrovert känsla (Fe).

Denna modell formaliserar Jungs idéer och gör dem mer förutsägbara och tillämpbara. Funktionsstacken för varje MBTI-typ kan därigenom identifieras enligt en förutbestämd struktur:

Introversion/Extraversion (I/E): Bestämmer om den dominanta funktionen är introvert eller extrovert.
Sensing/Intuition (S/N) och Thinking/Feeling (T/F): Anger vilka funktioner som används.
Judging/Perceiving (J/P): Bestämmer vilken funktion (bedömning eller perception) som är vänd mot omvärlden.
Alternerande attityder: Funktionerna i stacken alternerar mellan introvert och extrovert för balans.

I tabellen nedan har samtliga 16 typer grupperats utifrån fyra olika grundläggande livsstrategier samlade i de fyra kvadranterna:
*S*J Bevarar befintliga system, värderar rutiner och regler.
*S*P Utforskar nuet, lever här och nu.
*NF* Söker mening, harmoni, autenticitet och personlig utveckling.
*NT* Konstruerar nya modeller, förstår hur saker hänger ihop.

**Bild:** Myers-Briggs 16 Typer och Harold Grants funktionsstackar

JOHN BEEBE – KOGNITIV STACK MED ÅTTA FUNKTIONER

John Beebe (född 24 juni 1939) är en amerikansk psykiater och jungiansk analytiker med praktik i San Francisco. Han föddes i Washington, D.C., och har en examen från Harvard College samt en medicinsk utbildning från University of Chicago.

Precis som MBTI är Beebe’s arbete baserat på jungisnak psykologi och representerar ett unikt bidrag till Jungs typologi. Beebe är kanske mest känd för sin åtta-funktions-modell, vilket är en funktionsstack som innehåller alla Jungs åtta funktioner i en människas kognitiva stack, vilka representeras med hjälp av åtta arketypiska roller fördelade i den medvetna och den omedvetna delen av psyket/personligheten:

Den medvetna delen av personligheten:

Hero/Heroine: Den dominanta funktionen, som definierar vår ”hjälteidentitet” och primära styrka
Father/Mother: Den stödjande funktionen, som erbjuder omsorg och råd
Puer/Puella (Child): Den tertiära funktionen, som representerar ett barnsligt, lekfullt men ibland naivt tillvägagångssätt
Anima/Animus: Den inferiora funktionen, minst utvecklad men bär potential för djup emotionell integration med det omedvetna(kopplad till Jungs anima/animus-archetyper).

Den omedvetna delen av personligheten (Skuggan), vilken speglar de första fyra men med omvänd attityd:

Opposing Personality: Den femte funktionen, som motsäger egot och skapar inre konflikt
Witch/Senex: Den sjätte, kritiska ”föräldern” som dömer och begränsar
Trickster: Den sjunde, som lurar och undviker ansvar
Demonic Personality: Den åttonde, den mest primitiva och potentiellt destruktiva (eller befriande) kraften

ANVÄNDNING AV TYPOLOGIER OCH TESTER

Jung lade grunden med sin typologi baserad på introversion/extraversion och de åtta funktionerna. Hans ramverk, beskrivet i Psykologiska typer, används idag i olika självskattningstester online för att hjälpa individer med individuation, att öka sin självkännedom och bli hela som människor.

Myers-Briggs byggde vidare på Jungs arbete och skapade MBTI, en typologi med 16 typer och ett standardiserat test. MBTI är varumärkesskyddat och ägs av The Myers-Briggs Company, som tillhandahåller tester och dokumentation (se deras hemsida för detaljer). Isabel Briggs Myers bok Gifts Differing: Understanding Personality Type ger en djupgående beskrivning av typologin.

Grant presenterade en funktionsstack med fyra kognitiva funktioner. Beebe har ytterligare utvecklat Jungs teorier genom att skapa en funktionsstack kopplad till arketyper med samtliga 8 funktioner.

Dario Nardi har med hjälp av Brain Imaging identifierat att det för var och en av Myers-Briggs 16 typer finns 4 undertyper, vilket ger totalt 64 typer.

Sannolikt inspirerade av såväl Jung, MBTI som Grant, finns det idag en uppsjö av alternativa självtester för att indikera möjlig typ. Dessa genererar typiskt en fyrbokstavskombination likt MBTI och tillhörande funktionsstack enligt Grants modell. Vi ser mångfalden av alternativ som mycket värdefulla. Genom att de många gånger är gratis, lättillgängliga och innehåller andra frågor är MBTI så ger de fler möjligheter till att kunna validera och närma sig sin sannolika typ. Bland dessa återfinns tex 16personalities.com, truity.com, openpsychometrics.org och 123test.com. Det kan många gånger vara värdefullt att göra flera olika tester för att eventuellt validera sin typ eller identifiera områden där man kanske har en profil som avviker från standardmodellen, vilket kan vara värdefullt för det fortsatta individuationsarbetet.

KOMMENTARER

I tillägg till genomgången ovan har vi med tiden funnit att de förenklade tankemodellerna nedan kan vara användbara för förståelse av Jungs åtta psykologiska funktioner.

Irrationella/Perceiving funktioner: Fokus när vi tar in information (S/N):
Si → Det som hänt
Se → Det som händer just nu
Ne → Alla möjligheter av vad som hänt, händer och kan hända
Ni → Det som mest sannolikt hänt, händer och kommer att hända

Rationella/Judging funktioner: Fokus när vi bedömer och fattar beslut (T/F):
Ti → Det som är logiskt
Te → Det som ger bäst resultat
Fi → Det som känns sant och rätt för personen själv innerst inne
Fe → Det som känns rätt för gruppen just nu

REFERENSER OCH VIDARE LÄSNING

Beebe, J. (2006). Evolving the eight-function model. Australian Psychlogical Type Review Vol 8(No. 1): 39-43. https://www.preferences-et-dynamique.com/uploads/1/4/0/1/14012222/john_beebe_-_evolving_the_8_function_model.pdf (2025-10-26).

Grant, H. Magdala Thompson, M. Clarke, T. E. (1983). From Image to Likeness: A Jungian Path in the Gospel Journey.

Nardi, D. (2023). Decode your Personality, Go Beyond Myers-Briggs with 64 Brain-Based Subtypes. Radiance house.

Jung, C. (1921). Psykologiska Typer. Natur och kultur.

Myers, I. B. (1980), Gifts Differing: Understanding Personality Type.

Stein, M. (1998), Jung’s map of the soul. Open Court.

https://en.wikipedia.org/wiki/Psychological_typologies

https://sv.wikipedia.org/wiki/Extraversion_och_introversion

https://en.wikipedia.org/wiki/Katharine_Cook_Briggs

https://en.wikipedia.org/wiki/Isabel_Briggs_Myers

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustav_Jung

https://www.themyersbriggs.com/en-US

https://www.16personalities.com