Människans fascination för att förstå och kategorisera människors olikheter i form av personligheter sträcker sig åtminstonde tillbaka till antikens Grekland. Genom historien har två huvudsakliga perspektiv formats för att beskriva personligheter:
- Helheten: Identifiera personlighetstyper och placera en individ inom någon av dessa, vilket ger en övergripande bild av deras karaktär.
- Delarna: Att bryta ner psyket personlighetsdrag och beskriva hur dessa manifesteras hos en individ, utan att nödvändigtvis skapa en sammanhängande helhet.
Idag finns tusentals modeller för att klassificera personlighet. Exempelvis fokuserar Myers-Briggs på helheten genom att definiera 16 personlighetstyper, medan Big Five fokuserar på delarna och personlighetsdrag utan att integrera dem till en enhetlig typ.
Den moderna psykologins grund lades under 1600- och 1700-talens filosofiska utveckling, särskilt genom René Descartes och hans idé om ”individen”. Vid 1800-talets slut etablerades psykologin som vetenskap genom tex Wilhelm Wundt och Sigmund Freud. I Sverige etablerades den första psykologutbildningen vid Uppsala universitet på 1970-talet.
Men det var Carl Gustav Jung som i början av 1900-talet revolutionerade synen på personlighet och lade grunden för många av dagens synsätt.
CARL GUSTAV JUNG (1875–1961)
När Carl Gustav Jung 1921 gav ut verket ”Psychologische Typen” (Psykologiska typer) hade han gjort ett arbete som skulle komma att förändra vår förståelse av personlighet i grunden. Faktum är att hans idéer ännu idag, mer än 100 år senare, genomsyrar moderna personlighetsmodeller. Han skapade dessutom en helt ny begreppsapparat för att kunna utveckla arbetet med personlighet. Bland de begrepp han skapde återfinns bl a arketyp, introvert/extrovert, tänkande/känsla, förnimmelse/intuition, självet, skuggan och individuering.
Jung såg sina teorier som en syntes av empiriska observationer och deduktiva slutsatser. Genom att studera människors beteenden identifierade han mönster som han generaliserade till en teori om psykologiska typer. Dessa typer definierades som vanemässiga inställningar – en inbyggd beredskap hos psyket att agera eller reagera på ett visst sätt i olika situationer.
Introversion och extraversion
I sitt kliniska arbete fann Jung två grundläggande psykologiska attityder baserade på hur psykisk energi (libido) flödade:
- Introversion: Inåtriktad energi, med fokus på den inre världen av tankar, känslor och reflektioner.
- Extraversion: Utåtriktad energi, med fokus på den yttre världen av människor, händelser och objekt.
Jung betonade att båda attityderna finns hos alla människor, men att en relativ övervikt av den ena definierar personens typ som antingen introvert eller extrovert. För Jung definierar dessa attityder varje människas huvudsakliga personlighet.
De psykologiska funktions-attityderna
Även om attityderna grunden för personligheterna enligt Jung, så menade han att dessa attityder kan delas upp ytterligare i ”funktions-typer”, som beskriver hur människor uppfattar och bearbetar information:
- Tänkandet (Thinking, T): Logisk analys och objektiva beslut.
- Kännandet (Feeling, F): Värderingsbaserade bedömningar och empati.
- Förnimmelsen (Sensing, S): Fokus på konkreta fakta, vad som hänt och nuet.
- Intuitionen (Intuition, N): Fokus på mönster, möjligheter och framtiden.
Jung betraktade Tänkandet och Kännandet som rationella typer, medans han såg Förnimmelsen och Intuitionen som irrationella typer. Varje funktion kan vara antingen ha introvert eller extrovert riktning, vilket resulterar i åtta psykologiska funktioner (t.ex. introvert Tänkande (Ti), extrovert Kännande (Fe)). Alla människor har kapcitet för samtliga åtta funktioner. Jung fann att de flesta människor kombinerar en rationell och en irrationell funktion för att bilda en medveten orientering.
Han öppnade upp för att människan skulle använda upp till fyra medvetna funktioner, men utvecklade det inte i detalj. Men han menade att den fjärde funktionen (inferior function) var näst intill omedveten. Han såg både funktion 3 och 4 huvudsakligen som möjligheter och till stor del omedvetna. Se grundläggande beskrivning av de åtta psykologiska typerna nedan.
Tabell: Jungs åtta psykologiska typer
Carl Gustav Jungs typologi är sammanfattningsvis en psykologisk teori som beskriver olika personlighetstyper baserat på hur människor a) uppfattar världen och b) fattar beslut. Men den är framför allt ett verktyg för att förstå hur vi navigerar i världen och relaterar till oss själva och andra. Jungs vision var att den skulle stödja individuation – processen att bli en hel, autentisk person. Den kan då användas för att främja självkännedom, förstå andra människors beteenden och förbättra mellanmänskliga relationer. För att en människa ska uppnå individering kan typologin vara användbar bl a för att utveckla svaga funktioner, för att balansera attityder och för att konfrontera det omedvetna.
KATHARINE COOK BRIGGS OCH ISABEL BRIGGS MYERS
Under 1940- och 1950-talen utvecklade Katharine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers Myers-Briggs Type Indicator (MBTI), en förenklad modell som bygger på Jungs teorier men anpassades för att vara mer strukturerad och praktiskt tillämpbar. Deras mål var att göra personlighetstypologi tillgänglig för en bredare publik, särskilt inom områden som karriärvägledning, utbildning och personlig utveckling.
MYERS-BRIGGS VIDAREUTVECKLING AV JUNGS TEORI (A-D)
A. Tillägg av en fjärde dimension: Judging/Perceiving (J/P)
Jungs typologi baserades på tre dimensioner:
- Attityd: Introversion eller Extraversion (I/E).
- Perceptionsfunktion: Förnimmelse eller Intuition (S/N).
- Bedömningsfunktion: Tänkande eller Känsla (T/F).
Myers och Briggs introducerade en fjärde dimension, Judging/Perceiving (J/P), för att beskriva hur människor organiserar sitt liv och interagerar med omvärlden:
- Judging (J): Föredrar struktur, planering och beslutsfattande.
- Perceiving (P): Föredrar flexibilitet, spontanitet och öppenhet.
Med denna dimension fick de 4 funktionspar och kunde då explicit referera till 16 olika typer (2x2x2x2). Det motsvarar åtta möjliga första funktioner (8) kombinerat med två möjliga andra funktioner (2), vilket sammantaget gav 16 olika möjliga typer (8×2). Tanken var att funktion 3 och 4 följer på ett förutbestämt sätt från den första och andra funktionen. J/P-dimensionen är ett unikt bidrag från Myers och Briggs och saknas i Jungs teori.
B. Skapandet av en Kognitiv funktionsstack
Jung hade antytt att alla människor har dels en dominant funktion och dels en sekundär kompletterande funktion. Men han definierade ingen tydlig hierarki för alla funktioner. Myers och Briggs strukturerade detta genom att införa en kognitiv funktionsstack med de fyra funktioner som Jung hade definierat:
- Dominant: Den mest medvetna och utvecklade funktionen.
- Sekundär (Auxiliary): Stödjer den dominanta funktionen och är mdveten men relativt utvecklad.
- Tertiär: Mindre utvecklad, mycket omedveten.
- Inferior: Minst utvecklad, ofta en svaghet eller stresspunkt, i princip helt omedveten. Den polära motsatsen till den dominanta funktionen.
De införde också regeln att funktionerna alternerar mellan introvert och extrovert attityd för att återspegla en balans mellan inre och yttre fokus. Till exempel, för en INTP är funktionsstacken:
- Dominant: Introvert tänkande (Ti).
- Sekundär: Extrovert intuition (Ne).
- Tertiär: Introvert förnimmelse (Si).
- Inferior: Extrovert känsla (Fe).
Denna modell formaliserar Jungs idéer och gör dem mer förutsägbara och tillämpbara. Funktionsstacken för varje MBTI-typ definieras enligt en förutbestämd strukturer:
- Introversion/Extraversion (I/E): Bestämmer om den dominanta funktionen är introvert eller extrovert.
- Sensing/Intuition (S/N) och Thinking/Feeling (T/F): Anger vilka funktioner som används.
- Judging/Perceiving (J/P): Bestämmer vilken funktion (bedömning eller perception) som är vänd mot omvärlden.
- Alternerande attityder: Funktionerna i stacken alternerar mellan introvert och extrovert för balans.
Bild: Myers-Briggs 16 Typer och Kognitiva funktionsstackar
C. Standardiserat test
Till skillnad från Jungs kvalitativa och filosofiska tillvägagångssätt skapade Myers och Briggs ett självskattningsformulär (MBTI) för att systematiskt kunna identifiera en persons typ baserat på de fyra dikotomierna (I/E, S/N, T/F, J/P). Testet är enkelt att administrera och förstå, vilket gör det användbart i praktiska sammanhang som:
- Karriärvägledning: Hjälper individer att hitta yrken som matchar deras styrkor.
- Utbildning: Förklarar olika inlärningsstilar.
- Teamdynamik: Främjar samarbete genom förståelse av typologiska skillnader.
Vetenskap och ”test re-test” reliabilitet
Karl Popper ansåg att en teori endast är vetenskaplig ifall den (1) är falsifierbar och (2) har bekräftats av någon sorts observation. En teori eller hypotes som är falsifierbar genom en praktisk undersökning kallas för testbar.
Man skulle tex kunna utföra en undersökning av mbti där man låter en individ genomföra ett mbti-test och sedan observerar personen under lång tid samtidigt som man observerar beteende och kopplar det till de olika funktionerna i funktionsstacken. Genom det testet skulle man kunna falsifiera testresultatet. Myers-briggs är därmed testbart och uppfyller Poppers kriterier för att vara vetenskapligt.
För att ett test ska vara användbart behöver det ha tillräckligt hög reliabilitet, testet behöver vara internt konsistent och resultaten behöver stå sig över tid, s.k. ”test re-test reliability”. Om korrelationen mellan upprepade tester är 0,7 eller högre anses ett test ha god reliabilitet. I Myers-Briggs egna tester har korrelationen legat mellan 0,81 och 0,86 för resultat i de enskilda dimensionerna (I/E, S/N, T/F och J/P). Det betyder att MBTI uppfyller sedvanliga krav för test re-test reliabilitet.
När de fyra dimensionerna kombineras till en 4-bokstavs-typ (tex INFP) får ca 50% samma typ vid upprepade tester. Sannolikheten för att få samma typ hade varit 6,25% om testet varit helt slumpmässigt, vilket således inte är fallet. När resultatet nu växlar mellan typer vid upprepade tester kan det istället indikera att personen har en eller flera dimensioner där funtionerna är ungeför lika starka. Carl Jung själv ansåg att en individ inte på egen hand kunde identifiera sina kognitiva funktioner, därför kan det i sådana situationer vara värdefullt att göra upprepade tester och kanske diskutera resultaten med en expert för att med större säkerhet kunna identifiera sannolik typ.
JOHN BEEBE
John Beebe (född 24 juni 1939) är en amerikansk psykiater och jungiansk analytiker med praktik i San Francisco. Han föddes i Washington, D.C., och har en examen från Harvard College samt en medicinsk utbildning från University of Chicago.
Precis som Myers Briggs har Beebe har byggt vidare på Jungs arbeten och skapat sitt eget unika bidrag till Jungs typologi. Beebe är kanske mest känd för sin åtta-funktions-modell, vilket är en funktionsstack som innehåller alla Jungs åtta funktioner i en mäniskan kognitiva stack. Modellen beskriver personlighetens funktioner (tänkande, känsla, sensation, intuition) med hjälp av åtta arketypiska roller:
Den medvetna delen av personligheten:
- Hero/Heroine: Den dominerande funktionen som definierar vår ”hjälteidentitet” och primära styrka.
- Father/Mother: Hjälpfunktionen som erbjuder omsorg och råd (ofta ”den bästa hjälparen”).
- Puer/Puella (Child): Tertiära funktionen som representerar ett barnsligt, lekfullt men ibland naivt tillvägagångssätt.
- Anima/Animus: Inferiora funktionen, som är minst utvecklad men bär potential för djup emotionell integration med det omedvetna(kopplad till Jungs anima/animus-archetyper).
Den omedvetna delen av personligheten (Skuggan), vilken speglar de första fyra men med omvänd attityd:
- Opposing Personality: Den femte funktionen, som motsäger egot och skapar inre konflikt.
- Witch/Senex: Den sjätte, kritiska ”föräldern” som dömer och begränsar.
- Trickster: Den sjunde, som lurar och undviker ansvar.
- Demonic Personality: Den åttonde, den mest primitiva och potentiellt destruktiva (eller befriande) kraften.
ANVÄNDNING AV TYPOLOGIER OCH TESTER
Jung lade grunden med sin typologi baserad på introversion/extraversion och de åtta funktionerna. Hans ramverk, beskrivet i Psykologiska typer, används idag i olika självskattningstester online för att hjälpa individer förstå sina preferenser och beteenden.
Myers-Briggs byggde vidare på Jungs arbete och skapade MBTI, en typologi med 16 typer och ett standardiserat test. MBTI är varumärkesskyddat och ägs av The Myers-Briggs Company, som tillhandahåller tester och dokumentation (se deras hemsida för detaljer). Isabel Briggs Myers bok Gifts Differing: Understanding Personality Type ger en djupgående beskrivning av typologin.
Beebe har ytterligare utvecklat Jungs teorier genom att skapa en funktionsstack kopplad till arketyper med samtliga 8 funktioner.
Dario Nardi har med hjälp av Brain Imaging identifierat att det för var och en av Myers-Briggs 16 typer finns 4 undertyper, vilket ger totalt 64 typer.
På grund av MBTI:s avgiftsbelagda natur har mängder av alternativa modeller utvecklats, såsom 16Personalities, som erbjuder gratis tester och typbeskrivningar baserade på samma 16 typer. Deras teoretiska ramverk finns tillgängligt på https://www.16personalities.com/articles/our-theory. Dessa alternativ gör typologin mer tillgänglig och har bidragit till dess popularitet.
KOMMENTARER
Vi har med tiden kommit att formulera förenklade beskrivningar av Jungs kognitiva funktioner som vi upplever gör det enklare att använda dem.
De irrationella (Perceiving enl Myers Briggs) funktionerna menar vi främst ger olika perspektiv på tid och möjligheter när vi tar in information. Si fokuserar på dåtid, Se på nutid och Ne på expanderande möjligheter om vad som hänt/händer/kommer att hända och Ni på konvergerande fokus på vad som hänt/händer/kommer att hända.
De rationella (Judging enl Myers Briggs) funktionerna upplever vi huvudsakligen ger olika metoder för att fatta beslut. Te fokuserar på resultat, Ti på logik, Fi känsla för personen själv och Fe på känsla för gruppen.
Irrationella/Perceiving funktioner: Fokus när vi tar in information (S/N):
Si → Det som hänt
Se → Det som händer just nu
Ne → Alla möjligheter av vad som hänt, händer och kan hända
Ni → Det som mest sannolikt hänt, händer och kommer att hända
Rationella/Judging funktioner: Fokus när vi bedömer och fattar beslut (T/F):
Ti → det som är logiskt
Te → det som ger bäst resultat
Fi → det som känns sant och rätt för personen själv innerst inne
Fe → det som känns rätt för gruppen just nu
REFERENSER OCH VIDARE LÄSNING
Beebe, J. (2006). Evolving the eight-function model. Australian Psychlogical Type Review Vol 8(No. 1): 39-43. https://www.preferences-et-dynamique.com/uploads/1/4/0/1/14012222/john_beebe_-_evolving_the_8_function_model.pdf (2025-10-26).
Nardi, D. (2023). Decode your Personality, Go Beyond Myers-Briggs with 64 Brain-Based Subtypes. Radiance house.
Jung, C. (1921). Psykologiska Typer. Natur och kultur.
Myers, I. B. (1980), Gifts Differing: Understanding Personality Type.
https://en.wikipedia.org/wiki/Psychological_typologies
https://sv.wikipedia.org/wiki/Extraversion_och_introversion
https://en.wikipedia.org/wiki/Katharine_Cook_Briggs
https://en.wikipedia.org/wiki/Isabel_Briggs_Myers
https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustav_Jung
https://www.themyersbriggs.com/en-US
https://www.16personalities.com
https://sv.wikipedia.org/wiki/Falsifierbarhet
https://www.themyersbriggs.com/en-US/Support/MBTI-Facts
http://www.radiancehouse.com/index.htm
https://keys2cognition.com/explore.htm