Psykologi är ett ämne som fascinerar många, men vad innebär det egentligen? Efter år inom klinisk läkemedelsforskning, där vi många gånger samarbetat med både psykiatriker och psykologer, insåg vi att vår egen förståelse av psykologin var både vag och fragmentarisk. Därför ville vi ta reda på vad psykologi verkligen är. För att få svar på vår fråga vände vi oss till grundlitteraturen på psykologprogrammets introduktionskurs för att identifiera och läsa en aktuell och övergripande introduktionsbok till psykologin. Det visade sig att både Stockholms och Uppsala universitet använde samma bok, nämligen: Psychology: The Science of Mind and Behaviour av Nigel Holt med flera, i sin femte europeiska utgåva från 2024.
En tegelsten full av insikter
Boken är ingen lättviktare – varken till form eller innehåll. Med sina över 1 000 sidor och en vikt på 2,3 kg är det en typisk universitetslärobok, komplett med tunna, glättade sidor. Den var ursprungligen skriven i USA för en amerikansk publik, men har sedan länge anpassats för europeiska förhållanden, vilket gör den till en bred och tillgänglig ingång till ämnet.
Redan innehållsförteckningen visade sig vara en bra indikator på psykologiområdets bredd. Den avslöjar ett ämne som spänner över allt från gener och hjärnans biologiska funktion till gruppdynamik och psykiska sjukdomar.
Därefter behövde vi inte gå längre än till första sidan för att få en kortfattad definition av vad psykologi är: ”Psykologi är det vetenskapliga studiet av sinne och beteende.” (Egen översättning)
När vi sedan läste boken i sin helhet fick vi en allt tydligare bild av vad psykologi är och vad psykologer själva verkar se som kärnan i sitt fält. Psykologi som vetenskap kan sägas ha etablerats är 1879, när Wilhelm Wundt etablerade det första psykologiska laboratoriet vid Universitetet i Leipzig, Tyskland. Bland dagens centrala ämnen återfinns vetenskapliga studier av beteende, perception, minne, intelligens, personlighet och motivation – för att nämna några. Men det var inte bara historien och bredden som var intressant, utan också vissa oväntade insikter.
Beteende och hjärnan i fokus
En av de mest slående insikterna var hur centralt ”beteende” är inom modern psykologi. Av någon anledning hade det inte tidigare slagit oss att psykologi i grunden inte primärt handlar om sjukdom eller terapi – utan att det huvudsakligen handlar om att förstå beteende. Kopplingen mellan hjärnans funktioner och observerbart beteende löper som en röd tråd genom hela boken.
Dessutom betonas vikten av vetenskaplighet starkt, boken verkar vilja framställa psykologin som ett fält där evidens och mätbarhet är avgörande.
Detta blir tex tydligt i behandlingen av Carl Jung. Trots hans historiska betydelse och dagsaktuella popularitet vid personlig utveckling på företag nämns han närmast perifert. Och då inte för hans populära arbete med psykologiska typer eller hans fokus på intuition som en kognitiv funktion, utan huvudsakligen för att han först arbetat nära Freud för att sedan distansera sig. Faktum är att ordet ”intuition” helt lyser med sin frånvaro i hela boken – ett medvetet val, kan man tänka, som speglar en möjlig skepsis mot teorier som inte fullt ut kan verifieras eller förklaras empiriskt.
Arv, miljö och kontroversiella frågor
Boken tar också upp hur arv och miljö samspelar för att forma personlighet och intelligens. Författarna analyserar utförligt skillnader på gruppnivå, som mellan män och kvinnor, med en balanserad ton. Men när ämnet glider över till IQ-skillnader mellan etniska grupper märks en försiktighet. Det är tydligt att författarna vill beröra frågan, men utan att gå för djupt in i ett minerat fält, vilket kanske speglar både vetenskapliga och samhälleliga spänningar.
Gruppbeteende och psykisk sjukdom
Kapitlet om socialt tänkande och beteende sticker ut som särskilt engagerande. Här beskrivs hur psykologiska processer formar både individers och gruppers beteende – ett ämne som känns högaktuellt i en tid av polarisering och kollektiva rörelser.
De avslutande avsnitten om psykisk sjukdom och behandling erbjuder en kompletterande bild till vår egen bakgrund inom läkemedelsforskningen. Genom psykologernas perspektiv får vi en klarare bild av terapins många former. Från den tidiga psykodynamiska terapin utvecklad av bl.a. Freud och Jung, med syfte att skapa långsiktigt transformerande djupförståelse – till dagens mest populära teripiform, kognitiv beteendeterapi, som fokuserar på att komma tillrätta med beteenden här och nu.
En lärorik resa
Att läsa Psychology: The Science of Mind and Behaviour var en ögonöppnare. Boken ger inte bara en introduktion till psykologins grunder utan visar också hur universiteten vill forma nästa generation av psykologer. Den betonar vetenskap och observerbarhet med fokus på mänskligt beteende. För oss som kom från en annan värld, klinisk läkemedelsforskning, blev det en lärorik resa som gav många nya insikter.
Källor och vidare läsning
Holt, Nigel et.al., 2024, Psychology: The Science of Mind and Behaviour, Fifth European edition.
Kurslitteratur, Psykologi som vetenskap 7,5 hp, Vt 2025, Stockholms universitet
Litteraturlista, Introduktion till psykologi 30 hp, Ht 2024, Uppsala universitet