Banker och pengar är fundament i den moderna ekonomin och genomsyrar såväl individens vardag som samhällets övergripande struktur. Löner deponeras på bankkonton, betalningar genomförs med kort eller digitala överföringar, och det finansiella systemet upprätthåller ett kontinuerligt flöde av resurser. Men vad är pengar? Och hur får pengar värde? Frågorna är många, men i den här artikeln ska vi försöka besvara de mest grundlägande.
Från byteshandel till ett standardiserat betalningsmedel
Före pengarnas uppkomst präglades handeln av bytesekonomi. En individ med överskott av exempelvis spannmål, som ville köpa verktyg, var tvungen att hitta någon som både ägde verktyg och efterfrågade spannmål – en så kallad dubbel önskan om byte. Men denna mekanism var ineffektiv och begränsade handelns omfattning. Pengar introducerades som ett allmänt accepterat bytesmedel, vilket eliminerade behovet av direkta matchningar mellan utbud och efterfrågan och möjliggjorde en mer effektiv ekonomi.
Pengarnas utveckling är en historia om anpassning. Tidiga samhällen använde föremål med inneboende värde, såsom guld-, silver- och kopparmynt, vars materiella egenskaper garanterade deras acceptans. Senare etablerades system där pengar representerade fysiska tillgångar, exempelvis guldstandarden, där varje sedel kunde inlösas mot en fast mängd guld hos en bank eller myndighet. I dagens globala ekonomi dominerar fiatvalutor – pengar utan eget värde eller fysisk uppbackning, vars funktion vilar på kollektivt förtroende och statlig auktoritet. Termen fiat, från latinets ”låt det vara”, understryker deras existens genom lagstiftning snarare än materiell substans.
Pengar eller banker? – En historisk kausalitet
I en tid där centralbanker emitterar fysiska och digitala pengar kan det framstå som att banker är en förutsättning för pengars existens. Historiskt var dock ordningen omvänd. Pengar uppstod först som ett praktiskt bytesmedel, ofta i form av metallmynt präglade av lokala makthavare. Med tiden började individer deponera sina värdefulla tillgångar hos växlare eller guldsmeder, vilket gav upphov till de första bankerna. Ordet ”bank” härstammar från italienska banco, en bänk där renässansens bankirer i städer som Florens och Venedig hanterade kunders transaktioner och bokförde överföringar.
Denna innovation förenklade handeln avsevärt. Istället för att transportera tunga guldmynt kunde parter mötas hos banken, där en representant registrerade en överföring mellan konton genom att flytta tillgångar inom bankens valv. Bankerna utvecklades således som en lösning på behovet av säker förvaring och effektiva transaktioner. Historiskt sett föregick pengarna bankerna, men i dagens fiatbaserade system är bankerna integrerade i själva skapandet av pengar.
Fiatvalutor – värde grundat på förtroende
Fiatvalutor särskiljer sig genom att sakna inneboende värde och fysisk uppbackning. Deras acceptans som betalningsmedel bygger på förtroendet för den emitterande staten, dess ekonomi och rättssystem, vilket gör dem till ett lagligt betalningsmedel. För att förstå fiatvalutors natur krävs analys av hur de skapas, vilket i sin tur förutsätter en djupare insyn i banksystemets struktur.
Det svenska banksystemet – struktur och regelverk
Sveriges finansiella system vilar på två centrala aktörer: Riksbanken, som fungerar som centralbank, och de privata affärsbankerna. Dessa båda aktörer opererar inom rigorösa regelverk som balanserar nationella och internationella krav.
Riksbanken är en statlig myndighet underställd riksdagen, med mandat att emittera valuta, styra penningpolitiken och säkerställa finansiell stabilitet. Dess verksamhet regleras av Regeringsformen (1974:152, kapitel 9), Riksbankslagen (2022:1568), EU:s fördrag om monetär politik (artiklarna 127–133 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), samt internationella åtaganden gentemot institutioner som Bank for International Settlements (BIS) och Internationella valutafonden (IMF).
Affärsbankerna, såsom SEB, Swedbank och Nordea, lyder under lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297), internationella kapitaltäckningsregler (Basel III), samt tillsyn från Finansinspektionen. De hanterar dagliga transaktioner, kreditgivning och insättningar för privatpersoner och företag, och fungerar som primär kontaktpunkt för allmänheten.
Banköverföringar mellan olika banker – Riksbankens centrala roll
Överföringar inom en och samma bank är okomplicerade: banken justerar saldon mellan kunders konton internt. När transaktioner sker mellan olika banker krävs dock en koordinerande aktör. Historiskt transporterades kontanter fysiskt mellan banker, men idag hanteras detta digitalt via Riksbanken.
Alla affärsbanker innehar reservkonton hos Riksbanken. Vid en överföring från en kund hos Bank A till en kund hos Bank B debiteras Bank A:s konto hos Riksbanken samtidigt som Bank B:s konto krediteras med motsvarande belopp. Parallellt uppdateras kundernas konton hos respektive bank. Denna process eliminerar behovet av fysisk förflyttning och garanterar snabbhet och säkerhet.
En kritisk distinktion i detta sammanhang är uppdelningen i två typer av pengar:
- Centralbankspengar, emitterade av Riksbanken, finns som fysiska sedlar och mynt samt digitala reserver hos Riksbanken.
- Affärsbankspengar, skapade av affärsbankerna, existerar enbart som digitala saldon i deras system.
Digitala centralbankspengar kan inte överföras till affärsbanker, och affärsbankspengar kan inte deponeras hos Riksbanken. Denna uppdelning är avgörande för att förstå det moderna penningsystemet.
Statens upplåning – en strukturerad process
Statens finansiering av underskott och investeringar hanteras av Riksgälden genom emission av statsobligationer. Enligt EU-regelverk är Riksbanken normalt förbjuden att direkt köpa dessa obligationer, men transaktionerna sker ändå i centralbankspengar hos Riksbanken. Processen kan beskrivas i följande steg:
- Emission och auktion: Riksgälden emitterar statsobligationer och säljer dem via auktioner till affärsbanker och andra investerare.
- Betalning: En affärsbank som förvärvar obligationer överför centralbankspengar från sitt konto hos Riksbanken till statens centralkonto där. Obligationerna överlåts därefter till banken.
- Konvertering till affärsbankspengar: För att pengarna ska kunna användas i den bredare ekonomin konverteras de till affärsbankspengar. Riksgälden instruerar Riksbanken att överföra centralbankspengar från statens konto till en ramavtalsbanks konto hos Riksbanken (för närvarande Swedbank och Danske Bank, enligt avtal 2022–2026). Samtidigt krediterar ramavtalsbanken statens konto hos sig med motsvarande belopp i affärsbankspengar.
- Användning: Staten använder dessa affärsbankspengar för löpande utgifter, såsom löner, bidrag och infrastrukturprojekt.
Denna mekanism innebär ingen ökning av penningmängden (se nedan), utan en omfördelning av befintliga resurser. Efterföljande överföringar från statens konto hos ramavtalsbanken följer standardiserade bankprocedurer.
Pengars skapande – en dualistisk process
De två typerna av pengar, centralbankspengar och affärsbankspengar, skapas på olika sätt, vid olika situationer och av olika aktörer:
Centralbankspengar existerar i två former:
- Fysiska: Sedlar trycks av Crane Currency i Tumba, och mynt präglas av Myntverket i Finland, båda på uppdrag av Riksbanken. Dessa distribueras via affärsbanker och cirkulerar i samhället.
- Digitala: Riksbanken har befogenhet att skapa digitala centralbankspengar ”ur tomma intet” genom att bokföra en tillgång och en motsvarande skuld i sin balansräkning. Dessa används för ändamål såsom:
- Förvärv av tillgångar, exempelvis statsobligationer på andrahandsmarknaden.
- Utlåning till affärsbanker vid likviditetsbehov.
- Valutainterventioner för att påverka kronans växelkurs.
- Nödlån till banker i finansiell kris.
- Åtgärder för att upprätthålla systemstabilitet vid tillfälliga likviditetsbrister.
Affärsbankspengar genereras primärt genom kreditgivning:
- En kund ansöker om ett lån, exempelvis 1 miljon kronor.
- Banken godkänner ansökan och krediterar kundens konto med lånebeloppet i affärsbankspengar, samtidigt som en skuld (kundens återbetalningsåtagande) bokförs.
- Kunden använder pengarna, som därmed börjar cirkulera i ekonomin.
Detta system, benämnt fractional reserve banking, tillåter banker att skapa pengar utöver sina insättningar, men är reglerat av krav på likviditet och kreditvärdighet. I Sverige stipulerar kapitaltäckningskrav, övervakade av Finansinspektionen, att banker måste hålla eget kapital på cirka 10 procent av utlånat kapital.
Penningmängd – en indikator på ekonomisk aktivitet
Penningmängden definieras som summan av alla betalningsmedel i omlopp, från kontanter och centralbankreserver (M0) till insättningar på bankkonton (M1, M2). Den formas av Riksbankens emission av centralbankspengar och affärsbankernas kreditgivning. Enligt Riksbankens analyser står affärsbankerna för cirka 85–90 procent av Sveriges penningmängd. En expansion av penningmängden utan motsvarande produktionstillväxt kan leda till inflation, vilket centralbanker styr genom penningpolitiska åtgärder såsom räntejusteringar.
Pengars värde och valutakurser
En valutas värde, exempelvis kronan mot dollarn (SEK/USD), bestäms primärt av marknadskrafter. Teoretiska modeller som köpkraftsparitet – där växelkursen ska återspegla priset på en identisk varukorg i två länder – erbjuder en analytisk grund, men i praktiken påverkas kurser av faktorer såsom:
- Ränteskillnader och inflationsnivåer.
- Penningmängd och ekonomisk tillväxt (BNP).
- Handelsbalans och kapitalflöden.
- Politisk stabilitet, marknadsspekulation och centralbanksinterventioner.
- Råvarupriser och globala geopolitiska händelser.
Riksbankens styrränta
Den del av Riksbankens verksamhet som kanske är mest uppmärksammad är sannolikt styrräntan – den ränta som Riksbanken tar ut eller betalar när den lånar ut pengar till, eller tar emot pengar från, affärsbanker via så kallade repor (repurchase agreements). Styrräntan används av Riksbanken för att styra ekonomins räntor och inflation.
Riksbanken har satt som mål att inflationen ska vara 2%, dvs att priserna i Sverige ska öka med 2% varje år. Om inflationen är under 2% kan Riksbanken sänka styrräntan för att stimulera ekonomin och höja prisökningstakten. Om inflationen är över 2% kan höja styrräntan för att dämpa ekonomin och sänka prisökningstakten.
Förutom att påverka räntan för repor har styrräntan bred påverkan på ekonomin:
– Marknadsräntor (tex mellan banker, bolån och sparräntor för hushåll och företag)
– Inflation
– Kronans växelkurs
– Ekonomisk aktivitet och penningmängd
Trots att en affärsbank ”skapar pengar ur tomma intet” utan kostnad för att låna ut till bolånekunder, och trots att styrräntan inte har direkt påverkan på bolåneräntan – så har affärsbanker ändå kostnader för bolån och styrräntan har ändå en viktig indirekt betydelse för boräntan på flera olika sätt:
– Om man lånar för att köpa en fastighet av någon med bankkonto hos annan bank måste betalningen gå via Riksbanken. Om det saknas tillräckliga reserver hos Riksbanken behöver banken låna centralbankspengar av Riksbanken eller andra affärsbanker.
– Banker finansierar sin verksamhet med tex insättningar, lån etc – kostnaderna för dessa påverkas av marknadsräntor, som i sin tur styrs av styrräntan. Orsaken är bl a att affärsbanker måste uppfylla regelverkens kapitalkrav.
– Räntor mellan banker (tex STIBOR) påverkas av styrräntan. STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som visar den genomsnittliga räntan som banker i Stockholm är villiga att låna ut till varandra på kort sikt, utan säkerhet. Den används som en benchmark för prissättning av lån, obligationer och andra finansiella instrument i Sverige. STIBOR publiceras dagligen av Nasdaq Stockholm och baseras på inrapporterade räntor från utvalda banker. Vanliga löptider är 1 dag (T/N, tomorrow/next), 1 vecka, 1 månad, 3 månader och 6 månader. STIBOR ligger normalt strax över styrräntan eftersom 1) STIBOR inkluderar en riskpremie, 2) STIBOR påverkas av utbud och efterfrågan och 3) STIBOR har längre löptider än repor hos Riksbanken.
– Rörliga låneräntor brukar vara baserade på STIBOR + Riskpremie + Vinstmarginal
Sammantaget har styrräntan betydelse för den rörliga bolåneräntan eftersom den a) påverkar bankernas kostnader för reserver, b) sätter basräntan för marknadsräntor, tex STIBOR, som används för beräkning av bolåneräntan och c) påverkar bankers finansieringskostnader.
Banker och pengar – Viktiga delar i ett sammanhållet system
Vi började med att fråga oss vad pengar är och hur de fungerar. Genomgången har gett svar på dessa frågor – men det som sticker ut är att pengar är så mycket mer än något man får som betalning eller betalar saker med. De är djupt integrerade delar i ett komplext finansiellt system som sträcker sig till alla delar av samhället. Det är tydligt att man genom att förstå banker, pengar och det finansiella systemet – kan förstå samhället i sin helhet på ett mycket bättre sätt!
Källor
Bank of International Settlements: https://www.bis.org
Bank of Italy: https://www.bancaditalia.it/homepage/index.html?com.dotmarketing.htmlpage.language=1
Baselkommittén: https://www.bis.org/bcbs/index.htm
Finansinspektionen: https://www.fi.se
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Monetary Policy Article 127-133: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:12016E/TXT
International Monetary Foundation: https://www.imf.org
Lag om Sveriges Riksbank: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20221568-om-sveriges-riksbank_sfs-2022-1568/#K9
Regeringsformen, 9 kap. 12 och 13-16 §, Valutapolitiken och Riksbanken: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152/#K9
Riksbanken: https://www.riksbank.se/
Riksgälden, ramavtalsbank: https://www.riksgalden.se/sv/var-verksamhet/statens-internbank/ramavtal/betalningstjanster/ramavtal-2022-2026
Stadgan för Europeiska Centralbankssystemet och Europeiska Centralbanken: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:12016E/PRO/04
STIBOR: https://swfbf.se/stibor/rates/