Är människan född god, ond eller varken eller? Frågan har sysselsatt filosofer och teologer i årtusenden. Redan Platon (428–348 f.Kr.) hävdade att godhet är det högsta idealet – ett tillstånd att sträva efter – medan ondska bara är frånvaron av detta ljus. Men hur ser världens stora religioner på saken? En genomgång visar på tydliga skillnader, där Svenska kyrkans protestantism sticker ut som en udda fågel.
En analys av de stora religionerna avslöjar att Svenska kyrkan, med rötter i Martin Luthers läror, är ensam om att betrakta människan som född syndig, utan medfödda goda eller onda egenskaper, och utan möjlighet att befrias från arvssynd under livet på jorden. Efter syndafallet, menar man, blev synden en dominerande kraft i människans natur – även om hon fortfarande har potential att göra gott.
I kontrast ser den traditionella nordiska tron inte människan som född vare sig med synd, godhet eller ondska. Istället bedöms människan efter sina handlingar – en pragmatisk hållning där livet självt formar ens rykte. Katolicismen, å andra sidan, betonar att människan skapas till Guds avbild enligt Första Mosebok och därmed bär på en inneboende godhet, syndig men fri från medfödd ondska. En katolik befrias från arvssynden genom dopet.
Judendomen intar en neutral position: människan föds varken god eller ond, utan med en kapacitet för båda. Den rysk-ortodoxa kyrkan delar katolicismens tro på en ursprunglig godhet kopplad till Guds avbild, medan islam går steget längre och framhåller att människan föds ren och god, utan inbyggd ondska.
Skillnaderna är slående, och det är Svenska kyrkans dystra människosyn som väcker mest uppmärksamhet. Ingen annan av religionerna dömer människan till ett liv i synd utan möjlighet att bli befriad från synd under livet på jorden. Svenska kyrkan anser inte heller att en individ som verkligen anstränger sig för att leva i enlighet med guds önskan skulle vara en bättre människa än någon annan.
Även om Svenska kyrkan anser att människan är älskad av gud och har möjlighet till frälsning och evigt liv efter döden, så innebär detta att Svenska kyrkan verkar ha den mest negativa synen på människan av de undersökta religionerna. Genomgången pekar på att detta kan spegla en historisk betoning på synd och försoning inom den lutherska traditionen – en tanke som fortfarande präglar den svenska protestantismen.