Efter att gått ned i 40 år bottnade räntan på amerikanska 10-åriga statsobligationer vid utbrottet av Covid-19 år 2020. Sedan bröt den sig ur sin nedåtgående kanal vid starten av Ukrainakriget år 2022. Vi analyserar vad det betyder för ekonomin på kort och lång sikt. [Analysdatum: 2025-03-29]
Räntan på amerikanska statsobligationer
För många är räntan på amerikanska statsobligationer med 10 års löptid (US10Y) en central indikator för såväl den amerikanska och den globala ekonomin. Den representerar kostnaden för den amerikanska staten att finansiera sig på tio års sikt och fastställs genom en omvänd auktionsprocess, där lägsta bud (dvs. lägsta räntekrav) vinner. För att beräkna priset på en 10-årig statsobligation som en bank köper från staten behöver vi ta hänsyn till flera faktorer: obligationens nominella värde (det ägaren får från staten då obligationen förfaller), kupongränta (den årliga räntan obligationen betalar), marknadsräntan (avkastningskravet eller ”yield”) vid köptillfället, samt tid till förfall (i detta fall 10 år). Priset på en obligation beräknas genom att diskontera alla framtida kassaflöden (kupongbetalningar och nominellt belopp vid förfall) till nutid med hjälp av marknadsräntan.
Om vi som en räkneövning antar att obligationens nominella värde är 1000, marknadsräntan är 4,251% (aktuell US10Y), kupongräntan är 0% och löptiden är 10 år beräknas priset på följande sätt:
Pris = 1000 / (1,04251^10) = 659,474
Det skulle betyda att en köpande bank betalar ca 659 till staten idag för att få tillbaka 1000 om 10 år.
Priset på obligationen bestäms därmed av rådande räntenivå vid emissionen. Efterföljande marknadsränteförändringar under obligationens löptid påverkar obligationens marknadsvärde, men inte det nominella värdet. Stigande marknadsräntor sänker marknadsvärdet på befintliga obligationer, medan fallande marknadsräntor ökar det.
Marknadsräntan reflekterar marknadens förväntningar på framtida inflation och fungerar som en kompensationsmekanism för inflationsrisk samt andra faktorer, såsom penningpolitik och ekonomisk tillväxt.
Historisk kontext och framtida antaganden
Vår analys indikerar att inflationen och därmed räntorna under de kommande 40 åren huvudsakligen kommer att ligga signifikant över nivåerna år 2020. Detta baseras på a) en observerad 40-årig cykel i US10Y, där den föregående cykeln slutande och den nuvarande cykeln inleddes i samband med covid-19-pandemin våren 2020 och b) att den nedåtgående trenden slutligen bröts helt 2022 när Ukrainakriget startade och räntan bröt ut uppåt ur den 40-åriga nedåtgående räntekanalen. Vi bedömer därför att vi befinner oss i en ny 40-årig cykel, som kommer att präglas av en långsiktigt uppåtgående trend för inflation och ränta både i USA och i Sverige.
Makroekonomiska drivkrafter och sårbarheter
Den globala ekonomin står inför en period av osäkerhet driven av a) höga skuldnivåer hos stater, företag och hushåll till följd av en lång period med låga räntor och b) stigande räntor till följd av att ekonomin gått in i en ny fas.
Svenska hushåll har den tredje högsta skuldsättningen i EU (SCB). Västländerna förefaller vara inne i en fas där de motiverar ökande skuldsättning med gröna och militära investeringar. Svenska regeringen har nyligen tex annonserat lånefinansierade militärsatsningar som kommer att öka statsskulden med 27%. Andra väst-länder har indikerat liknande åtgärder. Den höga och ökande skuldsättningen gör ekonomin allt mer sårbar för räntehöjningar jämfört med tidigare cykler, vilket kan förstärka effekterna av en stigande marknadsränta.
På kort sikt (1 år) förutser vi att US10Y åter kan vända nedåt för att testa den nedåtgående trendkanal som präglade räntorna från 1980-talet fram till 2022, då räntan bröt uppåt. Den kan kortsiktigt bryta ned ännu lägre. På Lång sikt (5-30 år) bedömer vi att US10Y kan nå nivåer runt 15 %, motsvarande toppnoteringarna från 1980-talet. Tidpunkten för detta är osäker, men givet den höga skuldsättningen skulle det kunna inträffa så tidigt som runt 2030. Se graf nedan där den röda linjen är analysens huvudscenario.
Hur och om ekonomier och valutor kommer att kunna hantera högre räntenivåer med aktuell skuldsättning är osäkert och förenat med betydande risk. Euron är speciellt riskfylld genom sin olyckliga konstruktion och höga skuldsättning hos en del medlemsländer. Ekonomiska problem kan i olyckliga fall föranleda krig och andra kriser.
Investeringsimplikationer
En ränta som går ned kortsiktigt för att sedan stiga kraftigt långsiktigt kan få betydande konsekvenser för investeringar.
Kort sikt (1 år): Räntan förefaller falla det närmaste året. Först på grund av en stagnerande ekonomi och sjunkande inflation, och sedan pga av ekonomisk osäkerhet. I början kan det komma att tolkas som att inflationen avtagit och att räntan normaliseras med börsuppgång som följd. När räntan sedan ändå fortätter nedåt kommer insikten om en krasch sannolikt att börja sjunka in och börserna världen över kan komma att krascha hårt. Det blir då en viktig nedgång som behövs för att rensa bort överetableringar, felinvesteringar och bolag som inte är hållbara i en marknad med högre ränta.
Lång sikt (30 år): Efter börskraschen som förefaller bottna 2026 kommer räntorna att öka snabbt tillsammans med inflationen. Det blir negativt för bolag med låga vinster i nutid och höga framtida vinster eftersom värderingar behöver använda en högre diskonteringsränta. Men det gynnar företag fokuserade på råvaror och industri med vinster här och nu. Värdet på statsobligationer kommer att sjunka när räntorna stiger, vilket kan påverka dem med stora innehav av statsobligationer såsom pensionsfonder, banker och centralbanker.
Slutsats
Vår analys pekar på en kortsiktig (2025 – 2026) räntenedgång, som sammanfaller med ett möjligt börsfall. Därefter indikerar analysen en långsiktigt (2026 – 2040) annorlunda marknad jämfört med föregående 40 år med signifikant ökande inflation och ränta.
Notera: Denna analys är en hypotes om framtida ekonomisk utveckling och ska inte betraktas som en investeringsrekommendation. Investerare uppmanas att göra egna bedömningar och konsultera finansiella rådgivare.
Källor:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/03/satsningar-pa-starkt-militart-forsvar-atgarder-mot-hybridhot-och-okat-stod-till-ukraina
https://www.riksgalden.se/sv/var-verksamhet/statsskulden